Aftonbladet – 26 april 1847, sida 1

gerier till en motsvarande hos::Europeerna, och frukter följaktligen svek uti allt hvad som erbjudes. En sanning är ock, att Europeer och isynnerhet Amerikanare just icke föra sina bästa produkter till Kina, om vi ej vilja rent ut säga: de sämsta. . Kortligen: allt sammanlagdt gör, att Kinesen måste hafva allt på sin egen fagon, om det skall vara honom i:Jag. Ett exempel hade vi bland annat på Prins Carl. Ombord funnos några ypperliga kanoner från Åkers bruk, men at: antändas med rör: detta var för Kineserna något nytt, så alt dessa kanoner med svårighet såldes, då kanoner eljest. afyttras med lätthet, endast de äro sådana, som de gjordes: för 400 år sedan; och så i allt annat. Nyss nämndes, att Kinas författare uppställa näturföremålen efter karaktererna i språket eller, om man så vill, karaktererna efter den synliga naturen; vi hafva dermed antydt språkets grund. Vid litet närmare påseende hafva Kinesiska språkets utropade svårigheter ej befunnits vara så förfärliga-och oöfvervinnliga, som de först syntes och uppgåfvos. .. Europeerna, vana vid bokstäfver, häpnade då de sågo framför sig en s. k. oräknelig massa, af figurer; de kallade dem hieroglyfer. och de förklarades oläsliga. . De äro nu deremot: ej blott lästa och förstådda, utan lätt lästa och förstådda; men, som Davis säger: Hvar och en kan läsa och förstå Kinesiska böcker, men för att tala språket, måste han gå till Kina; vi vilja dock tillägga: så länge ej Kinesiska språkmästare finnas, ty lika litet kan man lära Engelska språkets talande af grammatika och lexikon, som man lär det Kinesiska. En god början till språkets mera allmänna spridande är gjord derigenom;, att offentlig undervisning nu mera gifves deri, såväl i England som Frankrike. Till bevis på att det ej är så svårt att lära förstå, må några grunder i korthet anföras, hvarvid, liksom vid Kinas skildring i öfrigt, hufvudsakligast Davis skrift China et the Chinese är följd. Kinesiska språket eger 244 grundkarakterer, till större delen ursprungligen bilder af naturföremål; som sedan unde: tidernas lopp förändrats till i detta afseende för en stor: de oigenkänliga tecken; men de utgöra dock, hvar för sig, ox vi så få säga, stamtecken till en. slägt af derur sprungna och Ideraf bildade begrepp-föreningar. Så t. ex. om Kinesen vil Iskrifva lejon, skrifver han först karakteren katt och tilläg