Aftonbladet – 23 april 1847, sida 3

allt stora pålar, nedslagha i floden, tjenande till fäste fö fiskredskaper. Af vextrikets produkter komma till oss från Kina a mängd så väl vyttiga som välsmakande ämnen, hvariblant må nämnas: Kinarct (Smilaz chinensis), odlad nära Kai ton; Rhabarber, från siberiska gränsen, hvaraf likväl i all mänhet blott. den sämre går till: Europa öfver Kina, di den bättre genom Ryssland kommer på våra apothek. Ka nel (af Cinnamommum aromaticum Nov. EJ), likväl äf ven af sämre beskaffenhet, då den äkta kommer från Cey lon.. Gurkmeja (roten af Curcuma longa), det gula färg imnet. Indigo, ännu mera användt och verldsbokant. Gin. erg, Kinesernas universal-medicin, för hvaärs ernående kejsaren utrustar härar, är roten af Panax vera (elle Schinseng N. v. E.), men eger ej så stort anseende hös oss Stjernanis, de aromatiska fröna af Ilicium anisatis, kommer äfven från Kina. Soja beredes af en art böna, Phaseolus hispidus, och den ofta anlitad: Ricin-oljan fås af er kines sk vext, Ricinus communis, och begagnas i Kina färsk vid matlaguivg. Vår vanliga rofva är af kinesi-kt ursprung 4pplen, päron och valnötuer frodas i de mellersta provin; ruva; drufvor inöras till Kanton, men oakt.dt de vexa ej å sparsamt, förs!å likväl icke Kineserna att bereda drägigt vin af dem. Tobak odias och rökes mycket, så väl i ipa som i form af pappers-cigarrer. Då Kineserna äro uerst skickliga i eft-rhärmning, så fabricera de cigarrer ill den grad tika Mamnilla-cigarrer, alt man måste vara känare, för att al utseendet kunna skilja dem åt. The och Bambu äro slutligen två kinesiska vexter ej ut förglömma. De östra provinserna lemna theerna, der le tagas al Thea chinensis, man har änmnu ej hestämdt eda på om, af ännu flera arter. De så kallade svarta och röna therrnas clikbet lärer bero hufvudsakbgast på inamiingen och derpå följande behandling af vextens delar. ill de gröna thderna, som ärg de finaste, mest aromati