Aftonbladet – 23 april 1847, sida 1

med förra posten, att en ständerdeputerad vid namn Hansemarn föreslasit nedsättandet af en kommitte, för att granska och föreslå några, enligt hans tanka, nödvändiga förändringar i det af konungen utfärdade reglemente för låndtdagens förhandlingar. Huru den saken slöts nämnde vi då; men finne af tidningarne med gårdagsposten, att Hansemanns motion gifvit anledning till en diskussion, för hvilken det officiella-bladet alldeles icke redogör. Konungens kommissarie vid landtdagen, statsministern von Bodelschwingh, bestred motionen och hänvisade motionären att framställa sin begäran i form af petition. En representant, hr Zakrzewskt, hade härvid ett ganska öppet och frimodigt yttrande. Han sade bland annat: Mine herrar! m n måste icke förbise, att formen för förh ndlingarne har ett afgörande inflytande på hvad som förhandlas. Jag tror mig säker om edert fullkomliga bifall, då jag yttrar ord, som hvar och en af eder tänkt; ty icke blott folket, som af oss fordrar oinskränkt sanning, ntan äfven H. M. konungen, som måste önska den, skulle lida dervid, att diskussionens frihet undertrycktes. Följaktligen föreslår iag, att ingifva en petition till H. M., att en förordning (reglementet för förhandlingarne) af så stor vigt, åter måtte. få föreläggas H. M. Den har blifvit föreslagen af embetsmän, som icke gjort afseende på våra önskningar. Den har blivit föreslagen af personer, som icke känna våra behof. Derföre måste vi bedja H. M., att icke i formelt hänseende inskränka oss på ett sätt, hvarigenom det blir H. M. omöjligt, att se oss sådane som vi i sjelfva verket äro. (Bravorop!) Mine herrar! Bort med denna tvedrägt, denna skiljemur emellan konung och folk, sådan som den på många. ställen uppreses! jag känner ingen sådan skiljemur. Jag frågar hvar och en af dör: -Kunnen j tänka eder en konung utan folk ?(Dandtdagsmarskalken erinrar talaren att hålla sig vid ämnet.) Så snart denna skiljemur icke eger. rum, måste ej heller några inskränkningar finnas, och i symnerhet derföre, emedan H. M. konungen bör erfara hvad vi känna och tänka. Paragrafen i reglementet, som lemnar. rättigheten såväl åt landtdags-marskalken, som åt konungens kommissarie, att efter behag kunna. förbjuda offentliggörandet af diskussionen öfver ett visst ämne, kan omöjligen förblifva sådan. den är, i fall H. M. vill att offentlighet skall ega rum. Jag föreslår att offentliggörandet-sker så, som hvar och en talar, på det hvar och en måtte visa sig sådan han är, och folket veta till hvem det för framtiden kan sätta sitt för-. troende.n Grefve von Schwerin, från Pomern, som föreslog adressen i ständernas första allmänna sammankomst, yttrade bland annat, att man visserligen borde uttrycka sin tacksamhet för. patentet af den 3 Februari, men derjemte icke i adressen dölja, att flera betänkligheter visade sig dervid, från syapunkten af offentlig rätt och de garantier, hvilka genom. lagen. af den 47 Jan. 4820, rörande statsskulden, blifvit folket och statens kreditorer gifna. Sina tankar i detta hänseende. ville ham närmare utveckla, vid diskussionen öfver adressen. GREKLAND: I anledning af tvisten emellan. Porten och Grekland, föranledd af det bekanta uppträdet emellan konung Otto oeh turkiske ministern i. lAthen, läsas följande intressanta reflexioner i en engelsk tidning: I oDet finnes ingen, som ej. nödgas medgifvaatt konungariket Grekland på ett både beklagligt och löjligt sätt misskyckats. Det har icke uppfyllt någon enda af de:s vänners förhoppningar, men realiserat allt, hvad dess fienders hat och förakt kunde önska: Dess regering har hvarken T handlat med värdighet, varit liberal eller hushållsaktig. Den har hvarken befordrat ordning, välstånd, belåtenhet, uppfostran eller upplysning. Konungen har till. och med icke ens uppfyllt den enda pligt, som man hade skäl vänta af honom, nemligen:. hållit fred vid sina gränser, och upphört att bota Turkiet, utan han har bokstafligen sträfvat att göra just det, som han sattes på thronen för att förekomma. Den enda förevändningen för invättandet af ett konungadöme i Grekland var, att en kung kunde bålla cheferna inom militären och provinserna istyr, göra slut på deras utpressningar, införa något slags ordning i deras befäl, och gynna uppkomsten af en medelklass och en köpmansklass i ett land, som var så egnadt, alt åt dylika gifva -utveckling, Äfven häri hafva de styrande i Grekland, som efterträdt hvarsndra, gjort just motsatsen af hvad man haft skäl önska. Handelsklassen, skeppsredarne på öarne, början till en befolkning i städerna, hafva blifvit ruinerade och utrotade, och regeringen öfver landet lemnad i händerna på just samma klephter, dessa lokala tyranner och bofvar, hvilkas tuktande var första steget till civilisation och förbättringar i Grekland. En afsvuren fiende till Grekland skulle icke med större framgång hafva lyckats att skaffa råheten och vildheten högsta infly-Itandet, än man gjort i konung Ottos namn, Föl.den är, att både grekiska jordbrukare och grekiska köpmän föredraga Portens välde, framför alt lefva under den förödelse, som de fem makterna ådragit deras fådernesland. Vi kunna visserligen räkna oss tillgodo, att engelska regeringen protesterat emot denna sakernas ställning och denna tendens. Vi skulle dla Ir tbefun handlat Lt fansaA Aa a halt och