Aftonbladet – 22 april 1847, sida 1

verallt finnas, nedrökta af de evinnerliga rökstickorna, hvarjemte man ofta finner dylika antända och guldpapper fästadt vid lummiga träd. Jagten är obetydlig i Wampo; det enda som kan skjutas der är dufvor, några få småfåglar, samt änder. Dessa sednare. äro likväl till den yttersta grad skygga, och oaktadt de försök jag anställde alla tider på dygnet, kunde jag ej fälla en enda. Deremot var 13g, med en engelsk läkare doktor Mäller, ute en förmiddag och gjorde en vacker beckasin-jagt på några skördade risfält, likväl med stor plåga för de undre ledamöterna, emedan vi sjelfve måste agera hundar i den alnsdjupa dyn, Vaktel sköt jag der, och den är allmän nog, ehuru jag aldrig hörde den; den uppfödes till -fäktningar, liksom tuppen. Vill man hafva någon annan jagt; så får man göra som en amerikanare gjorde under vår dervaro: han utsatte sju st; feta kalkoner till målskjutning med studsare, 430 alnars håll; 25 cent pr skott; i de 7 första skotten föllo ö för de föreställda kanonerna, men då voro de 2 enda der befintliga studsare så smutsiga, alt innan alla 7 föllo, var hvar och en betald med närmare 4 dollars. KAPITLET X, KINA OCH KINESERNA. j (Fortsättning ) Efter att dels ensam, dels i sällskap med jägare af flera nationer, hafva genomströfvat den närmaste trakten af Wampo, och då allt der var tomt, kallt och ruskigt, beslöt jag att gå ned till Kumsingmun, en plats, der opiiskeppen ligga, hvaribland finnes en svensk brigg, John, förd af kapten Österberg från Götheborg. Jag gick dit ned med mr. Midlecoat, en ung engelsman, i hvars sällskap jag så väl efteråt som förut tillbragte många angenäma stunder, och vi seglade uti en Lorchan, en större kinesisk fraktbåt. Oaktadt:: vi satte på grund och jag tumlade öfver bord,