Aftonbladet – 21 april 1847, sida 3

tsin. Efter flera år uppgafs officielt, att han stupat i en fäktning. Hon gifte sig då med en, vid namn I de Burgh, som dog för halftannat år sedan. Äfven ILewis hade fått den underrättelsen, att hans hustru TI var död, och man kan lätt begripa hans känslor, då han återsåg henne på teåtern. De förenades d. 15:de genom en ny vigsel, efter katolsk ritual, af mr GorI don. Alla, som äro närmare bekanta med detta par, säga, att de icke sett lyckligare brudpar. Icke ofta låterger grafven sina offer; och om sådant någon gång händer i verkliga lifvet, så sker det väl sällan under så lyckliga omständigheter som dessa. (Läsebibl.) — NYA FÖRDELAR AF JERNVÄGARNA. En i sin mån intressant frukt af jernvägarnas tillkomst kring Paris är, att direktionen för den norra jernvägen Inyss afslutat öfverenskommelse med en eller flere llandtbrukare på ifrån 4 till.8 svenska mils afstånd från hufvudstaden, att hvarje natt kl. 2 låta en särskild träng afgå till Paris med 40,000 litres mjölk (svarande i mått mot 200 oxböfden), hvaraf hälften redan omkring klockan fem konsumeras af de mellan 40 och 50,000 landtboer, :sotm inkomma med grönsaker och andra landtmannavaror till torgen, der den lifligaste handeln är omkring kl. 4 på morgonen. (Löäsebibl.) — EN SÄRDELES ARTIG STORE. I danska tidningar berättas, att å Skagern har, hela vintern igenom, uppehållit sig en stork. Den ankom i September månad (således långt efter storkarnas vanliga affärd) och satte sig, ögonskenligen utmattad, på fyrbåken, der den -godviHigt lät fånga sig, utan att sedermera någonsin försöka göra sig fri. Den lefver nu i fullkomligt tamt tillstånd tillhopå med öfriga husdjur uti båkinspektorens gård, och har, löjligt nog, i synnerhet trädt i vänskapligt umgänge med en katt. Storken och katten äro de bästa vänner i verlden; de leka tillsammans: hela dagen och taga som oftast sin föda ur samma kärl. Men det mest kuriösa är, att när störken på aftonen lagt sig till hvila, katten, efter några hvarfs trippande omkring honom, slutligen kryper in under ena vingen och sofver . der hela natten. Nu på våren känner storken instinktmessigt lusten att fara vidare: han tittar upp emot himmelen, han flaxar med vingarne och höjer. sig litet öfver jordytan. Men under sitt vänskapliga umgänge med, jordens obevingade bebyggare, tyckes han hafva glömt konsten att flyga — ty han stannar. Kanske nännes:han ej öfvergifva sin vän katten, som för ingen del vill följa med till högre regioner. (P. 0. I. T.) — MILLIONÄR-BOLAG FÖR GÖDSELBEREDNING. I Frankrike har. för ett par år sedan stiftats ett dylikt bolag med 4,500 aktier om 4060 francs hvar; eller för ett bolagskapital om 4,500,000 francs; det synes förkofra sig och göra goda affärer. Det kallar sig Compagnie generale des engrais Baronnet C:1e efter uppfinnaren af den nya gödselberedningen. Utom honom räknar det 43 andra-personer bland sina stiftare och direktörer. Ordföranden är grefve de Lancosme-Breves, ledamot i generalkonseljen för departementet de iIndre, bankirerna Ardoin, Patureau, Pelissot-Crout, jernvägsadministratörerna Lusarche aint och Alphonse Laurent, de öfriga äro hufvudsakligen jordägare, och köpmän. Genom en åt bolaget patenterad procedur försvinner genast all. elak lukt ifrån gödningsämnena, och bolaget har i; följd häraf kunnat öfvertaga renhållningsbestyret i fenstio städer, och låta sköta: det omdagen, emedan transporterna icke besvära någon; hit hör äfven rensningen af slagtarhus, afdragareplatser, garfverier, 0. s. v. Det säljer årligen omkring 300,000 kubikmeter gödningsämne i-koncentreradt och luktöst skick, å 50 francs. kubikmetern; 2 kubikmeter, vägande 2000 kilogrammer, behöfvas till gödning af4 I hectare. För att slippa medtäflare, tillhandlar! ig bolaget patenter på andra gödningsämnen; 28 dylika voro redan: vid förra årets slut inköpta. Man hoppas i Frankrike goda resultater för sundIE retspolisen i allmänhet genom detta stora bolags!. ferksamhet att skyndsamt bortskaffa sådana ämnen, om annars förderfva luften i städerna och deras närnaste. granskap. 5 —! VÄLGÖRENHET. Den nyligen aflidne franke generalen Druot var så gifmild mot fattiga, att an måste inskränka sig sjelf till det allra tarfliaste lefnadssätt, för att kunna tillfredsställa sitt dla. begär att göra. godt. Då han någon tid före in .död -anropades: om hjelp. af .en nödlidande fanilj, sålde han, för att kunna bistå den, utan någon 6 vekan, sina epåletter från Waterloo och sin generalsniform: : MN — MUNCHIES ELLER HVITA INDIANER. Öfver enna folkstam innehåller Litterary Gazette fölinde notiser: Omkring dalen Sierra de tos Mwmros, provinsen Sinora i Mexiko, vid en biflod till io Gila, lefver en mindre stam indianer med hvit ud och vackra former, liknande den cirkassiska raens. 7 De skola tillsammans icke utgöra mer än 800 dianer, äro ärliga, fredsamma och sedliga samt tvisa mycken förfining i sina lefnadsbehofyer. De oi de otillgängliga bergstrakter som omgifva nämde al, dels i hålor, delsi kojor. Äldre resandes handrifter som förvaras i Vatikanen, tala .om dylika ammar uti Cordillerasbergen. Det är ännu ovisst m dessa stammar äro afkomlingar af spaniorer, mm Columbus förde med sig till. Amerika, eller af et: märkvärdiga folkslag som grundlagt de-stora stäerna i Mexiko och Yukatanh, och efter hvilka stäer man ständigt upptäcker ruiner kringspridda öfr hela Mexiko och Centralamerika. — EN -POLISMASKERAD. Polistjenstemännen i ondon gålvo nyligen en maskeradbal med stor bantt utisRegent-Hall, Polisen. visade sig här i de stymer, hvaraf den:betjenar sig då den hållerjagt ter tjufvar, spetsbofvar, falska myntare och bedra-,e pi lo m d ( I re af alla slag, och man kan lätt tänka, KHYilka!BE iginella masker bär skulle uppträda. sNågrarherr visade sig utamr masker, emedan deras egnå ansten äro-sådana; och de hvarje dag antaga en annfysionomi, allt efter som villebrådet är till. En dentlig täflan egde rum vid banketten.: Man Ha-)V kommit öfyerens, att den, som egde största förnsten, skulle presiderå. Efter långa debatter valEN man dertill en m:r -Carriett, hvilken ådagalade . hanci tjensten förlorat fyra finger, ett öga, tolf der tillika med öfverlännen camt dartill fört nn