Aftonbladet – 20 april 1847, sida 1

denna dame kan hafva, då hon ej nöjer. sig med 400,000 lollars och en af ,det himmelska rikets furstarp. Kantons gator äro trånga och stenlagda, husen låga, nästan utan allå fönster åt gatorna, hvilket allt lärer vara karakteristiskt för Kinas städer i allmänhet. De trånga satorna förorsaka ofta eldsvådor, och ehuru kineserna hafva europeiska eidsläckningsanstalter, så äro deras åsigter allleles för fatalistiska att förmå dem till bagagnande deraf. Allting bäres, grisar och damer om hvartannat. Bodarna ör lifsmedel äro väl försedda, ty i allmänhet tyckes kinesen hafva magen till sin Gud, och delikata fiskar spritta efvande i vattenbaljor vid gathörnen. På frukter finnes Guds välsignelse af alla möjliga slag, Och ris ser man slefvas hela dagen lång; 300 tons ris lära hvarje dag åtgå till Kantons bespisning, görande omkring 3, skålpund per man, då vi antaga Kantons befolkning till 500,000. Denna ippskattning synes mihända för liten, men utom att vi sifva tvenne sådana pauktoriteter,, som Balbi i dess georalfi och Davis, så synas äfven andra skäl kunna förmå ill en betydlig prutning på den en och en half million omliga missionärer vilja tilldela staden. Kanton kan .ringgås på mindre än 2 timmars tid, kan således ej öfverstiga 6-—7 mil, inga fibriker ligga inom staden, utan l0—42 mil derifrån; alla hus äro låga, ej öfver 2 våninsars höjd, och en stor del af undervåningarne äro upptagia af bodar. Dessa äro betydliga afdrag, som ej godtgöras ned den massa af folk, som lefver på floden. Trupperna staden anses gå till omkring 7000 man, men en stor del leraf är polis; hvarje afton kan man se en Tartar stå på vakt vid Kinagatornas början, med en liten ömklig bäst vid idan, hvilken är lika rädd för Fang-Kweis, som trots nåon kinesisk unge. Besynnerligt är det, att man kan se ite. på landet Kineser från alla möjliga håll ströfva förbi vuffiarna, der de stå bundna, utan alt dessa röra sig; men kommer en Europå i grannskspet, så kasta de sig i ögonlicket fram och Wllbaka, fnysa, sparka och )ha sig, som nan säger, oaktadt de dagligen se Europåer. Gent emot faktorierna på andra stranden af floden ligser, elt stort Puddhatempel, hv.lket besöktes under anföande af d:r Parker... D:t är mycket gammalt, ty det blef redan omkring år 4609 beryktadt, och då Tartarerna in