än de kinesska, huru naturligtvis en del saker säljas i Kina för bättre pris. De ting, som våra: fabriker och machiner frambringa, äro billigare, handaslöjdernas alster äro dyrare. än i Kina, detta får men alltid hafva i sinnet, och desssutom väl påminna sig, att man ej bandlar i en europeisk bod, utan i en kinesisk, hvarföre man får undersöka hvarje tum af hvad man köper, ty kan kinesen vinna ett skaschn på ett bedrägeri, så arbetas på detta mången timma ). Man kan få arbeten väl gjorda i Kina, men då måste man ej ett ögonblick. lenåna arbetaren ur sigle. Men för alt nu återkomma till bodarna. De uti gamla och nya Kinagatorna hafva alla skyltar, med sina ;egares namn skrifna med europeiska bokstäfver, men inåt staden finnes detta j, utan blott kinesiska, och der äro derjemte bodarna ordnade i bazarer, såsom bruket är i andra öster ländska städer. Skyltarna äro stora och klumpiga, hänga vinkelrätt emot väggen, så att de kunna läsas på båda sidorna. Inne i bodarna finnas inskriptioner hvilka innehålla varningar och tänkespråk; såsom. att man ej skall prata utan handlav — patt man ej får kredit och dylikt. . (Forts.) 3 ) Osbeck berättar huruledes någon köpt en purrhöna, och dagen efter fann, att den blott var friserad och: bränd, lik en peruk! — ErTt säTT ATT BOTA SPELSJUKAN. Landskncktspelet, som ännu alltid förblifver på modet i Frankrike, oaktadt eller måhända just i följd af de få kombinationer det erfordrar, framter ibland de underligaste vändningar. En ung man hade häromdagen i cn sällskapskrets i Paris korten i hand och utsatte 5 francs. Hans granne sade: banko,. Han våhn, dubblade, och grannen sade alltjemt banko! Sextonde träffen hade han vunnit 163,840 fraccs. Att afsluta spelet och inkassera penningarne syntes för den lycklige spelaren icke vara hederligt, .men han ville gifva den envise -motspelaren en lexa, och sade: nu skulle banken vara 327,000 francs; men jag:samtycker blott att våga den, om vi öfverenskomma, att den vinnande afsätter 10,0C0 francs till de fatlige. Detta förslag antogs; och nu vände sig lyckan; den ifrige spelaren fick tillbaka sina pengar, men med uppoffring af de 10,000 francs, somrlemnadestill en fattiginrättning: — Disaruin. I en korrespondens-artikel från Säther läses uti Fahlu Tidning: För samhällets uppväxande generation är undervisningsväsendet ställdt på en ganska försvarlig fot, och vid undervisningens meddelande anses alla billiga fordringar vara uppfyllda. Disciplinen synes deremot stöta litet. på Kråkvinkel-Abdera och ej vara särdeles öfverensstämmande med en sundare pedagogiks fordringar. Så händer t. ex., att man understundom möter en skölpilt, som, medriset fastbundet på rygBen, måste genonivändra staden för att kommas till. sitt hem, och det fick hån för det han ej kunnat sin läxas :