Aftonbladet – 17 april 1847, sida 1

ae AERAR ot ITOCKTOLI Den i går på e. m. ankomna snällposten medförde tidningar från Paris af den 3 och frin Hamburg af den 40 denn s. Nåsra sednare underrättelser från London, än ordinarie posten medförde, erhöllos icke. FRANKRIKE. Lagförslaget om de hemliga fonderna hade d. 5 blifvit af ministrarne kamrarne förelagdt. Äfven hade deputerade-kammaren fått emottaga förslag till en ny tull-lag. Dess innehåll, som ännu ej är publiceradt, skall ej lofva mycket i den fria handelns intresse, efter hvad de kammarledamöter säga, som af detsamma tagit kännedom. Den enda vigtiga artikel, som blifvit befriad från import-tull, var material för skeppsbyggnad. PEyESn STORBRITANNIEN. I grefskapet Cork i Irland skall nöden vara större än annorstädes i landet. Der skall, enligt uppgift i tidningarne, ännu dagligen 4000 personer dö af hunger och sjukdomar. Från alla andra orter låta deremot underrättelserna mera lugnande än förr. Man har anmärkt såsom en sällsamhet, att turkiska sändebudet i London på en: drottningens lever medfört sin fru, obesiöjad, och klädd fullkomligt på europeiskt sätt. Angfartyget Cambria, som den 3 dennes afgick från Liverpool till Halifax, hade ombord den största post, som ännu blifvit afsänd från England med ångfartyg. Den bestod nemligen af 4140,000 tidningar, samt bref uti 136 postväskor och 43 jernkistor. TYSKLAND. Det nr af preussiska författn ngssamlingen, som utkom den 9 dennes, innehål!er det patent rörande bildningen af nya religiösa samfund, hvilket sedan någun tid varit väntadt och omtaladt i tidningarne, under benämningen: tolerans-edikt,. Som det angår ett vigtigt ämne, så anse vi oss böra meddela dokumentet i sin helhet, i synnerhet som del ej är särdeles vidlyftigt. Det är af följande lydelse: Vi Fredrik Wilhelm c. göre veterligt: Att då vi härmedelst låte till allmän kunskap komma en af vårt stats-ministerium till oss öfverlemnad sammanställning af de föreskrifter, hvilka innehållas i allmänna lagen rörande trosoch religionsfrihet, finna vi oss uppmanade att härmedelst förklara, att hädanefter såsom hittills låta de i våra stater historiskt och enligt statsfördrag med företrädesrättigheter försedda kyrkor, den Evangeliska och Romersk-katholska, åtnjuta vårt kraftigaste konungsliga beskydd, och att bibehålla dem i åtnjutande af deras serskilda rättigheter; så är det å andra sidan likaledes vår oföränderliga vilja, att oförminskadt bibehålla våra undersåtare vid den i allmänna lagen uttalade trosoch samvetsfriheten, och att äfven, så vidt allmänna lagen förmår, medgifva frihet till förening om en gemensam bekännelse och gudstjenst. De, hvilkas samveten icke tillåta dem att förblifva i öfverensstämmelse med deras kyrkas tro och bekännelse, och som derföre, förena sig till ett särskildt religions-samfund;, eller sluta sig till ett sådant, åtujuta således icke blott fullkomlig frihet att utträda ur den kyrka, till hvilken .de höra, utan förblifva äfven, så vida deras samfund är erkändt af staten, i åtojutande af sina borgerliga rättigheter och företräden — dock med fästadt afseende på SS 35, 6, 27—530 och 442 Tit. IT delen af allmänna lands-lagen — hvaremot de icke kunna göra anspråk på de lagliga rättigheter, som tillhöra den kyrka, ur hvilken de utträdt. Befinner sig ett nytt religions-samfund i afseende på lära och bekännelse i väsendtlig öfverensstämmelse med ett af de genom Westfaliska fredsslutet i Tyskland erkända kristliga religionspartier, och är i detsamma en kyrkostyrelse inrättad, så skall densamma, vid samfundets erkännande af staten, erhålla rättighet, att i de delar af riket, der allmänna lands-lagen eller Tysk lag gäller, med full laglig giltighet företaga sådana embetshandlingar, som angå grundläggandet eller: fastställandet af borgerliga rättsförbållanden, och hvilka enligt lagarne tillhöra prediko-embetet. — Huruvida derutöfver några serskilda rättigheter kunna förlånas åt ett nytt kyrkligt samfund, förbehålles i hvarje fall, efter omständigheterna, åt vår pröfning. I alla andra fall blifva de vid nya religions-samfund, hvilka enligt allmänna lagens grundsatser kunna erkännas af staten, i och för dessa samfunds religionshandlingar anställda personer uteslutna från befogenheten, att utöfva embetsförrättningar af ofvan angifne slag med laglig verkan på borgerliga rättsförhållanden. Enligt den serskilda förordning, vi denna dag utfärdat, och de närmare föreskrifter i detta hänseende, som den innehåller, kommer lagligt förbindande kraft åt sådana embetshandlingar att bero af anmälan inför domstolarne ; vederbörande dock obetaget, att äfven låta förrätta dessa embetshandlingar med full verkan af en prest, tillhörande någon af de offentligt erkända kristliga kyrkorna, i fall en sådan finner sig dertill villig. Och som de närvarande rörelserna på kyrkans gebit föranlåtit oss, att i allmänhet uttala våra grundsatser i afseende på nya religions-samfunds bildande och tillåtande, så förbehålle vi oss att, med begagnande af den erfarenhet, som kan vinnas vid deras tillämpning, efter behof, genom serskilda lagbestämmelser fullständiga de föreskrifter, allmänna lagen innehåller i dessa hänseenden, och hvilka finnas ipptagne i bifogade förutnämnde sammanställning. Pill yttermera visso c. Gifvet i Berlin den 30 Mars 4847. (E. S.) Friedrich Wilhelm. Vidare innehåller :samma n:r af författningssamlingen en förordning i 49 S8S, rörande sättet huru födelse, giftermål! och dödsfall inom nya religionssamfand skola lagligen konstateras. Detta kommer att ske genom införandet i ett register vid vederbörlig domstol. Äfven i ceremonielet vid den förestående