Aftonbladet – 15 april 1847, sida 2

Article Image
Då jag hört att man om denna sednare fråga jsöker att på samtalsväg och i hopp att mitt en gång gifna svar skall vara bortblandadt och förglömdt, nu åter påstå att min uppgift om rummenp varit oriktig, får jag derom hänvisa till zifferräkningen i nyssnämnde HM 7 af Aftonbladet för sistlidet år, för dem som ej skulle finna nu bättre, att i byggnade: sjelf med en blick förnimma hvilkens fromma blifvit der bevakad: bostadens eller undervisningens. Om den nämnda tillsynen öfver akademiens byggnadsarbete bör jag här tillägga några ord. Skall man månne derom heldst anklaga sterarne i byggnaden, att de ej förstå binda hvarandra, eller murbruket att det ej förenar dem, eller ens arbetaren, som så fålt lägga dem hos en byggnadsakademi? Omöjligt! Sjelfva herr Blom C:son är oss här en ännu likgiltig person, och hans försumlighet drabbar tydligen byggnadsakademien, som ej bättre förstod att välja tillsyningsman. Men herr Nyström, såsom architekt af akademiens styrelse, och derjemte akademiens ständige sekreterare, var den som hade att kontrollera herr Blom C:son i hans af akademien gifna uppdrag, att se efter akademibyggnadens gång. Herr Nyström var dertill professor i högre byggnadskonsten, och hade sina elever dagligen framför denna wtöfning af byggnadskonst. Och, med alla dessa moraliska förbindelser, kände han väl bjertat slå för kunskap, eller ens för skick i detta byggnadsarbete, som åkade-mien för sin heders skull, borde bafva utfört så, att den blifvit staden och alla byggande till undervisning och till mönster? Förbjöd han, med allt sitt inflytande i akademiens rådslag, det eländiga? Eller teifrade han det? Att murningen vid statens byggnad så utfördes, att man såg dager igenom murens fogar, innan väggen rappades, ja, att dessa fogar voro så öppna och så vidunderligt stora, samt stenarne så jemmerligt lagda, att man lätteligen körde käppen tvärt igenom en husvägg af tegel, hvilken dock var uppförd för de der statens medel, och med dem betaldes såsom god: att äfven de simplaste reglor, hvarpå det murades bestånd för framtiden beror, reglor utan hvilkas kännedom och utöfning en architelt ej kan finnas, försummades: att beredningen af murbruket — detta stenarnes lödningsämne — var i allt oduglig, och öfver all beskrifning erbarmlig: samt, att detta allt tilldrog: sig i sjelfva bvggnadskonstens akademi, under både herr professorns och herr öfverintendenter.s egna ögon; det är — efter den genom artiklarne gifna anvisningen — af Stockholms stad besedt, och särskilt har artikelförfattaren derpå tagit viltnen. Detta lärer man då nu icke våga bestrida h, Efter dessa anmärkningar går jag nu till hvad jag egentligen har här att besvara, eller om det jag yttrade i den X:de artikeln, rörande akademibyggnaden: att den byggnadens gång icke var en tillfällighet, utan just den hrardagliga, den normala, den fortsatta, hvarmed byggnadskonsten i Sverge sänkes allt förderfligare ned i okunnighet och vårdslöshet, eller in på andra mörka vägar, såsom ekonomisk angelägenhet. Det synes såsom ville man nu, att det skulle vara öfvermod, att hafva vågat yttra detta. Man envisas att få trodt, att detta tadel skulle komma ur personlig grund; ehuru hvar och en ser den här varande olyckliga mängden af samhället rtörande sakförhållanden. Man menar att min otystlåtenhet om detta öfvermått måste anses tusende gånger värre, och framför allt straffbarare, än sjelfva åtgärderne med de befintliga, för alla synliga, vedervärdiga byggnadsarbetena. Ar det väl så vi skola älska sanning och rätt, och framgå på redbarhetens väg? Eller är hos oss 1 Man har äfven gjort sig angelägen att på samtalsväg utsprida, det artikelförfattarens uppgift om hål i muren, så stora att knylnäfven kunde komma in, skulle gälla några med flit inrättade rör för luftvexling. Om dessa hål finnas dock ej ett ord i artiklarne. Författaren har, sist af ett sällskap, undersökt också dem; men först sedan den ifrågavarande artikeln redan var tryckt och utgifven. Annars hade de nog, hvad de förtjente, blifvit der omnämnde. Att mäta dem, var knytnäfven mycket för liten, och han kom redan alltför beqvämt in på månget annat håll, men uttryckligen der, hvarest käppen gick igenom de exempellöst hoprafsade murarne. Man borde hafva aktat sig att framkalla en beskrifning på de der rören. För att tjena till det med dem afsedda ändamål, borde de hafva varit heldst cylindriska, men alltid jemnt och ord.ntligt murade invändigt. Här åter likna de mera af vårdslöshet tillkomne hål i muren, samt äro af så oformlig gång och vidd, att inom den yttre murskorpan ihåligheterne sprida sig i en mångfald vägar och fogöppningar, mellan de föga bättre än i röse lagda stenarne. Detta skall tydligt ses om man, för undersökning skull, behagar hugga bort ett stycke af murens fält i utsidan; men arciitekten, som uppfört byggnaden, behöfver då vara närvarande, för att förklara: detta skall vara dragrör,. För öfrigt: ledas dessa dragrör till någon eldstads rör, eller förtunnas luften ofvan i dem genom lamplåga? År detta icke fallet, så äro de väl hål; men utan drag.

15 april 1847, sida 2

Thumbnail