Aftonbladet – 13 april 1847, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: — aa h— — NYTT DÖFNINGSMEDEL I STÄLLET FÖR ETHER. Schönbein, bomullskrutets uppfinnare, har lyckats framställa en ny vätska, som kan användas i kirurgien, likasom svafveletbern, utan att medföra samma äfventyr som den sistnämnda, i fall glaset, hvari den förvaras, skulle råka att gå sönder. — Uti Glasgow i Skottland levererades söndagen d. 43 sistl. Mars den stora batalj, som skulle afgöra, huruvida man på söndagen finge begagna jernvägarne celler ej. Icke mindre än 43,000 röster hade blifvit samlade för att afgöra denna fråga, och, bigotteriet segrade öfver den liberalare åsigten, likväl blott med 69 röster, så delade voro meningarne; 6,820 röstade nemligen för förbud mot resor om söndagen och 6,754 emot ett dylikt förbud. Detta är likväl endast början till striden, hvars utgång ännu är oafgjord, emedan cn mängd invändningar blifvit framställda emot fullmakternes riktighet etc., så att en ny omröstning förmodas komma att ega. rum. — DJEFVULEN I CELLFÄNGELSE. Sedan några veckor tillbaka ser man på gatorna i London personer i en underlig drägt, försedda med bläckhorn och penna-samt ett stort pappersark i handen, hvilka uppmana hvem helst de möta att underteckna en petition. Denna petition är ställd till ingen mer eller mindre än himlen sjelf, som uppmanas att låta inspärra satan, emedan denne passagerare under den sista tiden framfarit så argt, att han väl kan förtjena några veckors cellfängelse. Dessa fantaster äro anhängare till svärmerskan Johanna Southkote. De bära en bred gördel kring lifvet, hvarpå läses bibelspråk. Ofta träffar man dem 20 till 30 tillsammans, och de anhålla hvem de träffa på gatorna, män, qvinnor och barn. För den som icke kan skrifva underteckna de sjelfva. Då nog underskrifter blifvit samlade, ämna de heliga sjelve nedlägga denna petition på himmelens bord. — KoONsTRESA TILL SIBERIEN. Den, som föreställer sig att deta statsfångarnes ciyckliga land är en vild ödemark, helt och hållet främmande för alla ädlare njutningar, misstager sig. Konsten, som civiliserar allt, bar äfven börjat sträcka sin skyddande hand till dessa trakter, cch man finner af en tysk tidning att en utmärkt virtuos, hr August Moeser, nu är stadd på en konstresa i dessa kalla zoner, hvilka, före honom, få ciler inga europeiska konstnärer någonsin besökt. Sedan han i Kasan gifvit flera konserter, reste han till Simbirsk och Pensa. Uti Kasan mottogs han ganska förbindligt af guvernören, som håller sig ett eget kapell, och bodde i hans hus. Ifrån Simbirek skulle han resa till Jekaterineburg och Tobolsk, en ganska svår och betänklig resa, men hvaraf han dock gör sig goda förhoppningar, ty i Tobolsk skall herrska mycket sinne för musiken, och härtill kommer att der finnas stor rikedom och ett luxuriöst lefnadssätt. Hr Moeser har förut gjort en konstresa till Algier, så att han kan räkna sig till en ibland de mest beresta virtuoser. — EN HUNDSLAGTARE. En i Rouen utkommande tidningen, Impartial, berättar följande: En poliskommissarie härstädes begaf sig nyligen till en person i hans qvarter, som man angifvit för handel med hundkött. Uppkommen uti öfra kammaren, fann han en stor hund, nästan afpelsad, ligga under bordet. Ett stycke kött var redan afskuret. Flera andra hundar lågo, döda, men orörda, på golfvet, och några hundskinn jemte ungefär 30 halsband af olika storlek lågo i en vrå. Kommissarien företog genast förhör med värden och var sysselsatt dermed, då en stark steklukt inträngde ur köket, som låg innanför; han gick nu dit och fann i en stekpanna en dugtig hundstek. Mannen nekade imedlertid på det bestämdaste att han sålt hundkött, och påstod, att han förbrukade det helt och bållet för eget behof, och som hundslagtaren icke kunde öfverbevisas om försäljningen och det icke finnes någon lag, som förbjuder att äta hundkött, så åtnöjde sig poliskommissarien att ge mannen en allvarsam varning att icke sälja till andra af denna sin favoriträtt. SCHACESPEL. (Forts. fr. M 68.) Svart. Hvit. 99, L. c29 — b 3 slår. T. c 4 — c 6 slår. 23. b 6 — b ö. Partie remise.