eller så kallade Lascarer. Deras båtar äro ganska goda med eit tak öfver, gjordt af palmblad. De ros af man med fastsittande korta åror, hvilkas blad är en sned ruta med spetsen utit: akterut sitter en man, sjelfve dingivalla (båtkarl), och hjelper rodden samt styr båten med en kort i handen hållen åra af samma form som de öfriga. Malayerna hafva dock ett annat slags båtar de s. k. ppråhernan, som ära så stora, att de kunna rymma en mängd folk, man säger ända til 100 man. Det är i dessa de göra sina förderfliga sjöröfvarfärder mellsn öarna, hvi:ka kostat europeerna så många lif och så mycken rikedom. De hafva visserligen aftagit mycket sedan holländare och engelsmän i förening börjat jaga sjö sivarena; men exempel gifvas allt emellan, att de ej ännu fått tillräcklig näsbränna, och ingen barmhertighet bör vid deras bh:straffande ega rum. En massa af ezendom, den engelska ensam, uppskattad till 46—48 millioner L, går årlisen fram mellan öarna i alla möjliga riktningar, och en säker väg måste således vara af stor vig . Röfverierna börjades och äro hufvudsakligast anställda på siamesiska och kinesiska skepp, men då ett par försök på europeiska blefvo osraffade, så finga röfrarne äfven smak på denna nya frukt. De fl sta engelsmän vi kommit i tal med) om denna sak, hafva klagat öfver lamhet på sin styre!ses sida och berömma deremot så väl holländare som amerikanare för deras kraftiga handlingssitt. Bland de minga berättelser vi hört af detta slag, må en anföras, såsom på samma gång en målning af stridssättet och ett exempel på olika befälh-fyares olika tänkesätt. Ett engelskt skepp från Indien till Kina blef i Malacka sundet, som nästan alltid är händelsen, öfverfallet af stiltje straxt under land; och då en stark ström gick emot, så ) JA! t. 0. m. författare, som t, ex, Mac Culloch, Art. Singapore, Nautical Magazin m, 9, j