herre af Tibell, hvars förtjenster framställdes ij elt sakrikt äreminne. — Akademien hade låtit försäkra sina dyrbara samlingar i Brandförsäkringsbolaget för lösegendom. — Akademiens teknolog, professor Pasch, har, till återställande af en länge vacklande helsa, rest utrikes; hans tjenstbefattning är uppdragen åt akademie-adjunkten m:r Siljeström. — Akademiens berömde ritare, hr v. Wright, har genom en ögonsjukdom blifvit hindrad att biträda akademien, som dock lyckats få bistånd af en annan talangfull konstnär. — Under det förflutna året förlorade akademien: åtskilliga utmärkta ledamöter, så väl inländska som utländska. Bland de inhemska uppräknades Esaias Tegner, och på sjelfva högtidsdagen hade underrättelse ingått om förlusten af landshöfdingen Hans Järta. De utländske voro Bessel, den namnkunnige astronomen i Königsberg, öfver hvilken ordföranden meddelade en kort, men intressant nekrolog, samt ryske vice amiralen von Krusenstern, bekant genom sina uppläcktsresor. — Till inländsk ledamot hade akademien invalt notarien Lars Johan Wallmark, i klassen för fysik, och astronomen i Bonn, Årgelander, i den mathematiska klassen. Den af friherre Berzelius afgifna årsberätte!sen öfver framstegen i kemi upplästes af ordföranden, emedan författaren, till följd af vacklande helsa, icke kunde bevista sammanträdet. En omständlig undersökning af Regniaud, öfver gasers förhållanZe under sammantryckning, hade bragt till visshet hvad föregående rön af Örsted och Svanberg gifvit anledning att misstänka, nemligen att den af Mariotte på egna rön grundade och efter honom så kallade cmariottiska lagen om tillvexten af gasers spänstighet i förhållande till sammantryckningen, icke är någon allmänt gällande naturlag. Regniaud fann att gaser, likasom fasta kroppar, äga en viss elasticitetsgräns, och att om denna öfverskrides, så aftager deras spänstighet i stället för att ökas; hvaraf åter den slutsats blifvit härledd, att alla gaser skulle kunna sammanpressas till vätskor, med vilkor att det dertill erforderliga trycket kan åstadkommas. Från denna nya erfarenhet gör likväl vätgas ett särdeles märkvärdigt undantag; dess spänstighet ökas vid ett visst betydligt tryck, och i ett högre förhållande än trycket. Öfver vattnets egentliga kokpunkt har Magnus i Berlin anställt en undersökning, som är af praktisk vigt för bruket af ångmachiner; en kemist i Brässel har sedan utsträckt denna granskning till andra vätskor och funnit dem följa samma lag som vattnet. Det är bekant, alt vattnets kokpunkt antages till 400 grader, vid vanligt atmosfertryck; men enligt den nyssnämnda undersökningen gäller detta antagande blott när vattnet, efter vanliga förhållandet, innehåller luft i sina mellanrum. Ar det deremot luftfritt, så kan det upphettas till 130 grader, utan attkomma i kokning. Men ökas hettan ännu 3, eller till 4339, så kokar äfven luftfritt vatten, och uppsjudningen sker då så häftigt, att större delen af vattnets massa förvandlas på en gång till ånga, med en i förbållande till hettan stegråd spänstighet. Under den af åtskilliga naturforskare sistl. sommar företagna resa till Island, i anledning af Heklas utbrott, anställde Bunsen flera rön vid Islands heta källsprång (Gejser m. fl.) och fann i det nyssnämnda förhållandet en förklaring på företeelserna vid deras periodiska vattensprutnin-. gar. . ; De i sednare åren anställda undersökningarne : öfver bränsleåtgången vid masugnar hade blifvit fullföljda af Bunsen, som dervid gjort åt-! skilliga nya upptäckter, af hvilka en del synas! kunna leda till ytterst vigtiga praktiska slutföljder. Han har bland annat utrönt, att icke: mer än 48 procent af den hetta, som bränslet : utvecklar, begagnas till hyttedriften, och att 84 : procent gå förlorade med de bortströmmande l: gaserna. Genom beräkning af den outvecklade l: värmemängd, som dessa gaser innehålla, har han ådagalagt, att om de kunde på tjenligt sätt uppfångas och tillgodogöras såsom bränsle, så shulle de utveckla 1700 9 hetta, eller mer än som erfordras till de flesta metallurgiska behof. Bland nya sammansättningar, hvarmed kemien blifvit riktad, omförmäldes en klass 0osmiumsyrade salter, hvilka alla äro särdeles explosiva. En ny vextsyra har af Payen blifvit funnen i papper och äfven i kaffe. Det synes vara l. hos den, som man egentligen har att söka l grundämnet till den ägta gröna färg, hvilket : man förut lärt att ur kaffe frambringa. Ett tämligen fullständigt sammandrag medde-l lades öfver upptäckten af bomullskrutet. Skillnadsmärkena emellan detta slag och den förut upptäckta xyloidinen uppgåfvos; den hufvudsakliga är, att den nya explosiva sammansättningen har vextved eller vexternes trådämne till sin egentliga organiska beståndsdel, i följd hvaraf : den kan fås lika väl af blånor som af bomull, och att den under förbränningen förvandlas helt och hållet till gas, så att den icke efterlemnar någon aska eller annat fast ämne. Till sprängning och för jagtbehof kan den anses ötverträffa vanligt krut; det enda hinder, soml ännu möter mot dess bruk, är den större dyrheten. Men innan någon tillverkning i stort hunnit komma i gång, kan vigten af detta hin