RESA TILL KAP, OSTINDIEN OCH KINA ) ÅREN 4844—1846. BERÄTTAD AF G. W. VON DÖBEN. Från landningsplatsen vid Bunder Tuweji till staden i lagd en utmärkt god, 3 mil ling väg, der man färdas ge nom en 400 fvt hög genomgång, uthuggen i berget, med en bygd hvalfbåge öfver sig, sammanbindande de på ömse sidor lagda befästningarna. Öfver 200 kanoner äro redar planterade kring höjderna, och antalet ökas jemt. På hvarje bergstopp står en vakt, kanoner och gevär äro skarpladdäde, och under de mörka höstnätterna väntas araberna ) För ett år sedan gjorde nemligen araberna ett litet gästbesök hos engelsmännen, som skedde på följande sätt Araberna nalkades, till ett antal af 30,000 (?), tyst till ett par hundra alnars afstånd, kastade sig då på sina hästar och störtade i fullt galopp, under ett gräsligt Allah Huv, öfver den enda der då befintliga befästningen, Turkiska Vallen. — Posterna drogo sig undan, larmsignaler gåfvos, trupperna voro inom 40 minuter ute från staden, och arabörna nu mellan två eldar och på för kavalleriet oländig mark fingo obarmhertigt mycket stryk. Nedanför ofvannämnde utsprängning ligger lägret och staden. Den består .hufvudsakligast af de förut beskrifna hyttorna, oregelbundet hopade om hvarandra. En del grå stenhus finnas, nästan uteslutande tillhörande judar, hvilkas hos oss så tydliga och lätt kända drag äfven här nere igenfinnas, säkerligen nu desamma, som under Mosis och Arons tid. De Parsier, som från Koromandel-kusten flyttat till 5e A. B. Je 69—71, 74 och 76. ) Åtminstone säger Haines så, kommendanten på stället; men de, som hade att utkämpa den fruktade striden, togo saken lugnt och talade i stäilet om Much Ado about nothingp, göra sig vigtig) 0. 8. V.