Aftonbladet – 31 mars 1847, sida 3

röm i samma recension. Den svenska sångerskan lärer med mycken välvilja omfattas af mad, Catalani. — KaABRIOLETT SOM EJ BULLRAR. På gatorna i London profkördes den 45 d:s en mängd kabrioletter, som kort förut blifvit patenterade, och hvilka i synnerhet väckte allmän uppmärksamhet derigenom, att deras färd, ehuru ganska hastig, icke beledsagades af minsta buller mot gatstenarne. Orsaken är, att hjulen äro skodda med helt annat än jernskenor, nemligen med rör af kautsju, uppblåsta med luft, och — efter hvad tidningsuppgiften härom påstår — af icke mindre än 44 tums diameter. Vagnskorgen hvilar omedelbart på bjulaxlarne, utap några mellanliggande fjädrar; men man åker ej dessmindre långt angenämare deri än i en vagnskorg med fjädrar, emedan hjulen rulla så lätt och spänstigt fram, att icke den ringaste stöt emot gatstenarne kännes af den åkande. . En särskild och ganska vigtig förmån är äfven den jemnförelsevis ringa fara dessa åkdon medföra för fotgängare; ty om ett af deras hjul ock skulle rulla öfver en omkullfallen person, så kan det knappast skada; vid profkörningen räckte flera åskådare fram foten och läto kabrioletten gå deröfver, utan annan känsla dervid än en liten darrning. — POLISBETJENINGENS AFLÖNING I LONDON. En engelsk tidning klagar öfver, att denna är alltför låg i en stad, som är den rikaste på jorden. Polisbetjeningen är delad i fem klasser, af hvilka den första bar 22, den andra 20, den tredje 49, den fjerde 18 och den femte 47 shillings i veckan (4 shilling lika med 43 skill. r:gds), hvilket anses för litet för personer med familj, helst när de kläder, de dessutom erhålla, äro så knapphändigt beräknade för deras behof, att de sjelfva få bekosta sig en stor del varma underkläder. — NY IMPORTVARA FRÅN ÅMERIKA. Engelska paketbåten Oxford har helt nyligen till Liverpool från Amerika öfverfört lefvande kreatur, nemligen sex får och tio svin; såsom det synes har detta endast skett på försök, hvilket likväl förmodligen kommer att fortsättas i större skala. — MANnzint, den bekante italienske flyktingen, har blifvit anställd vid gymnasium i Brighton, såsom lärare i italienska språket. — Såsom ett bevis på den litterära verksamheten i Berlin kan nämnas att under förlidet år på de 52 boktryckerierna, som finnas i staden, trycktes 40,560,000 ark, under det ätt år 1827, ifrån 29 tryckerier, utgingo 19,245,347 tryckta ark. — PIUS IX SÅSOM VIOLINSPELARE. En italiensk komponist, Perugiani, hade studerat i samma kollegium som den unge Mastai-Ferretti, den nuvarande påfven. För kort tid sedan erhöll Pius IX följande bref: Helige fader! Jag vet icke om ni ännu erinrar er, att jag haft den äran att vara er skolkamrat och att ers helighet ofta visade mig den nåden, att med mig spela en duett, hvars utförande just icke, åtminstone å min sida, skedde så helt och hållet tadelfritt, hvaröfver ers helighet ofta blef så förtretad, att ers helighet mer än en gång slog mig på fingrarne. Jag vågar påminna er härom och ber er att taga en man i ert beskydd, som aldrig Törgätit de lyckliga stunder han tillbragt vid sidan af den, hvars apostoliska dygder hafva fört honom på Sanet Petri stol.n Påfven svarade härpå: Jag har aldrig glömt ditt namn, min son. Kom. hit till Rom, så skola vi åter spela en duett tillsammans; och om du icke gjort några framiteg, skall jag väl än en gång knäppa dig på fingrarne. — EN BIBEL TRYCKT AF FAUST. Uti den aflidne engelske statsmannen Grenyvilles bibliotek, sons blifvit testamenteradt till brittiska museum, finnes äfven en bibel af Faust, tryckt på pergament i Mainz. Denna boktryckerikonstens förlagsprodukt är så rar,. att endast 48 exemplar deraf finnas, neml. fyra på pergament och 414 på papper, nästan alla i offentliga biblioteker. Ett exemplar, tryckt ;på pap iom fanns uti hertigens af Sussex bibliotek såldes för 490 St. . — BRODERLIG DELNING. Drottningen af Engand har i anledning af eländet i Irland förordnat om en allmän bot-, böneoch fastedag öfver hela Britannien. Men irländarne vilja föreslå en broderlig delning och erbjuda sig att taga två tredjedelar på sin lott, nemligen bot och böner, om Engelsmännerna endast vilja taga fastan på sin. I fall icke Engelsmännen äro nöjda med den ena tredjelelen, så äro Irländarne beredda -att äfven af sina : sfriga fastedagar afstå en del. EN RRFORM. Sedan man hos oss till det nästa aflagt nyårsvisiter och kort, berättar en fremnande tidning att några bland de elegantaste danerna i Paris, vid sista nyåret tillsändt sina väniinnor, i stället för visitkort äkta stenar, hvari namn ch verser voro graverade. Dessa stenar, af oval orm, buro damerna i en rund dosa, emaljerad mörkNå vid skärpet. Några förnäma herrar hafva börat följa exemplet och sålunda har väl småningom, stället för blomsterspråket, utbildat sig ett dyrbart — ädelstensspråk, dervid de olika färgerne kunna