KAPITLET V. FRÅN MOSAMBIK TILL MUSKAT. (från d. 4 Maj till d. 9 Juli 1845.) Den 4 Maj gingo vi ut från Mosambik, men med der rådande friska brisen var det omöjligt för det sjösjuka partiet ombord att bibehålla den indruckna mergen. Redan den 2 fingo vi sigte af Madagascar, men af inträffande stiltje och ström bindrades vi att gå in derstädes, och ankrade utanför, på det vi ej skulle drifva bort igen. Förmiddagen den 4 var likaledes lugn, så att vi qvarblefvo till ankars och fiskade en hel hop, men då mot middagen vinden sprang upp, lättades ankaret och vi gledo så småningom in i Bembatuka-viken. Enligt Horsburghs direktion, kort och utsagor, skulle vi nu ligga midt framför Bembatuka stad, och efter uppsättandet af förstärkt och beväpnad vakt, gingo vi till kojs, i hopp att nästa dag på morgonen få syn på den omnämnde platsen. Så blef dock ej förhållandet, ty hvarken hus eller lefvande varelser syntes till, med undantag af en glada, som sköts i det den flög öfver skeppet. Det beslöts att rekognoscera, hvadan andre styrman med 6 man sändes ut; som sarfven i hvar lek) var jag naturligtvis med, jemte mitt vade mecump, bössan, portören och håfven. Vi gingo in åt viken och höllo oss tätt under land. Ingen stad syntes, ej ett hus, ingen menniska. Vi försökte att gå i land på flera ställen, för att kunna äta vår middag i skuggan, men det var omöjligt, i anseende till en stranden öfverallt betäckande gyttja, från 4 till 3 fot djup. Flera af ebben blottade bankar voro betäckta af ostron, hvilka, ehuru små, voro ganska välsmakande och hvaraf laddning intogs såväl för tillfället som för framtidens behofver. Jag sköt ett par ardea (Aigrettes) på stranden, och så väl för att (å dem, som för att se om ej andra djur eller växter vore att tillgå, begaf jag mig i land. Jag vandrade omkring 530 steg i varm gyttja, men längre kunde jag ej komma, ty både döda och lefvande rör, samt mellan dem en massa af slingervexter, tillstängde såväl utsigt som genomgång. Af den ännu fortgående lika djupa gyttjan, samt åtskilliga vattenpussar och qvarlemnadt sjögräs, syntes alt hela rörskogen vid flodtid stod i vatten ). Som intet var att göra till skeppets eller zoologiens bästa, vände vi om; kl. 4 återkommo vi, efter 40 timmars färd. ) Likadana äro Sikiangs stränder nedom Kanton, och vattnets färg är densamma, som i Bembatuka. Förmodligen utfalla i Bembatukavikens inre okända del någon, kanske några floder, hvilket gör denna starka gyttjebildning. Flera öar syntes vara bildade på samma sätt,