Aftonbladet – 31 mars 1847, sida 1

om himmelens fönster varit öppnade på vid gafvel; och som jag ej hade permission längre än till kl. 5 på -e. m., så miste jag efter fåfing väntan på upphållsväder, sätta mig i en vagn, och låta gå allt hvad axlarna höllo, hvarvid utom andra känslor äfven gamla minnen af Skånes oförgätliga rapphönor väcktes på ett högst lifligt sitt. När jag kom till Bayen, voro herrarne från skeppet qvarhållna i land af vinden. Vi tröstade oss så godt vi kunde, och L. och jag gingo ut på jagt, men fingo intet, ty i anseende till regnet klickade våra bössor alldeles herrligt. Påskdagen fortfor det att blåsa lika starkt, hvadan det beslut fattades, att rida till Uitenbage och jag engagerades som vägvisare. Ungefär vid middagstiden börjades färden. L. hade aldrig bestigit ett sådant odjur som en häst, hvarföre det icke var uten sin rolighet att till eh början se honom kryssa sin väg fram; men snart voro vi utom staden och då började galoppen... Vi voro-på vägen inne i en by med namnet Bethelsdorff, tillhörande Londons mMissionssällskap, och deromkring 400 svarta njuta undervisning. Vi redo fram genom riktiga skogar af stapelier och mimosor ech ankommo efter 3 timmars ridt till Uitenhage. Khuru något trötta voro vi på aftonen ute att bese den lilla staden. Den har 5300 hus och 2000 invånare, en kyrka och derjemte kapell. Gatoina äro ofantligt breda och skära hvarandra i räta vinklar; husen äro långt spridda från hvarandra, hvart och elt med sin vidsträckta, men smaklösa och illa skötta trädgård. Stadens belägenhet är ganska vackely i en dal mellan höga berg på 3 sidor och buskvexta kullar på den fjerde. Sex mil derifrån uppspringer en kölla, som genom rör ledes ned till staden och aldrig tryter vata ten, och i allmänhet äro kapkoloniens städer väl vattnade, Här, liksom nästan öfverallt, gro söderns och nordens frukter bredvid hvarandra, pisang och ck, fikon och kirsbär. Morgonen derpå, sedan vi besökt Brehm och en dansk vid namn Weilback (slägt till skoppsbyggmästaren Weilback, Prins Carls byggare), samt intagit frukost, begåfvo vi oss ned till Bayen, der vi snart gingo ombord, och dagen efter gåfvo oss till sjös. Viad och ström voro Oss mycket emot; vi voro en gång helt nära Port Natal, men måste gå ut igen till sjös, och först den 6 April fingo vi åter sigte af stället, dit vi äm