Aftonbladet – 30 mars 1847, sida 1

hafva öfver England. då konungen höll en revy på Campo dOurique 23 dennes. PORTUGAL. I Augsburger Allgemeine Zeitung läses ett bref från Lissabon af den 24 Februari, hvari omtalas i de längt sednaire underrätteker vi Lördagen den 20 Febr., med nagra frivilliga nationalbataljon-r, sprang en karl ram och ryckte den ena fanan trån fanbäraren, slängde ett blåti kläde öfver den, (blått lärer varit Don Miguels fär2) samt flydde bort. Han eftersattes af oflicerare till häst, upphanns, mn försvarade sig ursinnigt och stack grefve Sampajos häst, så att den stupade. rer varit så kraftigt, att mannen, som nu arresterades, samma dag afled. SPANIEN. Heraldo, påstår åter, att en ministörförändring är för handen. Drottningen vill ej samberättas om en tilidragelse, som man icke hört Grefven hämnad detta med ett hugg, som lä-; tycka t:ll Serranos utnämning, såsom general-j kapten i Navarra. I samma tidning vederlägger direktören för skattkammaren det utspridda ryktet, att enkedrottning Christina skulle vid afresan utfått flera millioner ur skattkammaren. Regeringen skall hafva fatt underrättelse om en i Pamplona upptäckt Montemolinisk sammansvär ning. FRANKRIKE. Alla politiska kretsar och börsen i Paris voro i förvåning öfver en finan--op-ration, som ryska kejsaren gort, och som blifvit utförd, såsom det förljudes, med franska kabinettets vetskap, genom diplomatiska ombud. Kejsaren har nemligen afslutat en öfverenskommelse med franska banken, enligt hvilken 30 millioner francs för hans kejserliga majestäts räkaing insättas il guld och silfver, emot erhållande af franska l statsobligationer. Det är väl icke besynnerligt, att man förundrar sig öfver denna trnsaktion, om det ifrågavarande kapitalet skulle betraktas såsom ryska statens medel, emedan, såsom bekant är, den betalar vida högre ranta för sina lån, än den som franska statspapperen erbjuda. Men besinnas, att dessa medel sannolikt böra betraktas såsom kejsarens privat-förmögenhet, synes saken vara förklarlig, ty svårligen torde då kejsaren kunna fördelaktigare och säkrare placera sina fonder. Imedlertid göras häröfver de vidunderligaste gissningar och uttydningar. Man vill i denna transaktion se ett bevis, att kejsaren är besluten till att ingå ett närmare förbund med Frankrike, och derföre vill visa det förtroende, han hyser till sakernas ställning derstädes. åter påstå, att kejsaren på detta sätt vill förskaffa sig en stor inflytelse på franska penningmarknaden, som kan begagnas till hvarjehanda ändamål för ryska poltiken; och dessa till och med förespegla, att en vacker dag sjelfva franska banken kan hotas, om kej-aren låter försälja statspapperen mot banko-noter och på en gång utfordra metallisk valuta, 0. s. v. Saken synes vara vida enklare att förklara, om man antager, att kejsaren redan gjort erfarenhet af vådan att hafva sin förmögenhet hos enskilda bankirs hus i England, och flerestädes; men mången roar sig med att ännu mera inveckla förklaringen, och franska tidningarne gifva i det afseendet ingen efter i egna på:und. Ett icke så osannolikt rykte vill veta, att en stor del af det ifrågavarande kapitalet påräknas inflyta för de stora qvantiteter spanmål, som nu afsättas i Frankrike, och som till en del lärer säljas för ryska kejsarens egen räkning. Man pistår att det skall vara furstinnan Lieven, hvilken står i lförtroliga relationer med hr Guizot, som väckt kejsarens tanka på hela affären. F. d. justitieministern Martin du Nords begrafning skedde med stor högtidlighet. 44 bai taljoner paraderade, och man såg 8 kongl. vagnar i liktåget. Prinsen af Joinville troddes komma att göra en tur till Neapel på ångfartyg, innan den stora expeditionen företages. Hertigen af Rianzares (Munoz) skall hafva för 48,000 fr. köpt sig en fransk hertigtitel, hertig af Montmorot. BELGIEN. fr. nettobehållning hade utdelats på de 30,000 aktierna. Vinsten var således betydligare än förra årets. STORBRITANNIEN. Debatten öfver Humes förut flere gånger omnämnda motion rörande det ryska lån i Holland, som England genom en konvention åtaåtertagit silt förslag. Sedan således nu i sin helhet är tillgänglig i de enzelska bladen, skole vi, efter löfte, en annan dag meddela det vigtigaste och intressantaste af densamma. Ett i Underhuset al hr: OBrien framställdt! förslag, alt de irländske godsägare, som vistas utrikes, skulle åläggas en viss skatt, har med 70 röster emot 49 blifvit förkastadt af Huset. De sednaste underrättelserna från Irland äro ganska bedröfliga. Nöden hade nu äfven hunnit till medelklassen. Den Londonska reformklubbens kock kokade fattigsoppa allt hvad hanl: orkade; men hvad förslog det bland så minga! OConnell låg sjuk i Hastings. Hans läkare Andra Belgiska banken har under året 1846 haft enl brutto:nkomst af 2,258,000 francs, och 370,000i git sig att betala, har slutats så, att motionären : debatten