Aftonbladet – 27 mars 1847, sida 2

upp emot elden med sprutslangarne, dels också af brist på enhet, öfning och diseplin i befälet, och slutligen af bristande tillgång på vatten. I sistnämnde afseende isynnerhet förtjenar nämnas, hvad vi ej då genast visste, att intet vatten kunde-hemtas från det närbelignoa Kornhamn, emedan de derstädes befintliga pumparnma voro obrukbara, och detta har räckt allt sedermera, så att de i staden inom broarna boende måst köra vatten från Blasiiholmen. .— Minerva har i dag fått sig en fet stek uti en berättelse i Dagbladet förlidne gårdag, alt trenne fångar natten till thorsdagen rymt från Smedjegårdshäktet, nemligen en korrektionist Erik Gust. Nyström (äfven kallande sig Svedberg eller Nilsson), f. d. skoarbetaren F. M. Sandberg och transportfingen Johan Ekborn Petterssoneller Majasson, hvilket skett genom fönstergallrets böjande åt sidan, hvarefter rymmarne från ett närgränsande tak hoppat ned på Rörstrandsgatan. Detta låtsar Minerva nu taga så, som om, rymning å nyo skett ifrån det nya ce:lfängelset, oaktadt icke flere fingar der sitta i samma rum och Dagbladets notis uttryckligen nämner Smedjegårdshäktet; hvarpå Minerva uppdukar en hel mängd vackra deklamationer om fångstyrelsens bristande drift och omtanka, m.m En annan anmärkning, som Minerva i sammanhang härmed framhåller, är den som finnes i de sednast ankomna tidningarna från England, att inrikes ministern derstädes lord Grey gjori Proposition om förkortande af tiden för ensamhetsfängel.e till aderton månader såsom maximum och derefter arbete i gamensamma förvaringsrum; hvarvid Minerva yttrar den önskan, alt Aftonbladet. och Dagl. Allehanda ej måtte förbigå detta ämne. Detta ger oss anledning till den förmodan, att Minerva ej varseblifvit att Aftonbladet långt för detta och flere gånger uttryckt den meningen, sednast för. ett par veckor sedan, att strafftiderna enl. den nya strafflagen äro a!ldeles för långa, i fall ensamt fängelse skall införas. Det gläder oss att finna en bekräftelse på detta omdömes rigtighet uti engelska inrikesministerns proposition; man bör hoppas, att en sådan auktoritet kall leda till en nödig förändring i bestämmelserna äfven hos oss. : Minerva har i öfrigt varit bedröfvad under hela den föregående veckan. Hon, hvilken, som man vet, är sjelfva redligheten och grannlagenheten, beklagar sig öfver den mängd epithe:er en hennes nuvarande medarbetare cceh spiritus rector får uppbära af de andra tidningarna, och bland hvilka i synnerhet hvalfisken och den gamle ormen tyckas hafva gålt till hjertat. Nu är förhållandet, ått Aftonbladet verkligen hör hyvalfisken på sitt syndaregister; men den gamle ormen deremot är en hederstitel, som Minerva sjelf för flera år sedan tillade den store, då förmodligen icke anande, att hon derigenom en dag skulle fostra en orm i sin egen barmp. . Å — Östgötha-Correspondenten innehåller en kraftfull: uppmaning å jägareföreningens vägnar lill Östergöthlands Fruat,, alt icke köpa vildt under den förbjudna tiden, på det ej skogsfågeln må utödas. Uppmåaningen är ganska god; en annan fråga är, huruvida den vinner mera cfterföljd, än det inåhända ännu nyttigare och vigtigare rådet, att ej nyllja snörlif på unga flickor, hvilket mod, oaktadt dess af läkare solklart bevisade skadlighet, ännu tyckes vara långt ifrån att vilja upphöra. t — Moralisterne hafva i alla tider stämplat såsom ett af de svartaste drag af låghet, ult förråda. eller öfvergifva en vän för slem vinnings skull. Likval utbjudes nu offentligen till salu i Stockholms Dagblad en liten trogen vänr — nemligen en den allratäckaste hundvalp. O temporål o mores!. ÄRE SERARRS KE IE IOO EAA