Aftonbladet – 24 mars 1847, sida 3

nämnda skrift, att liksom våra damer höpdragaj bröstkorgen med snörlif, och de förnäma chi-j nesiskorna genom trånga skoplagg missbilda fötterna, så är deti bruk bland flera amerikanska folk, att genom konstiga medel förändra hufvudskålens naturliga form. Cariberne nedtrycka pannan, Natches flattrycka nacken; Chenoukerna nedplatta hela hjessen till den form, som? ses af figuren. Platt-tryckningen af hufvudet sker under den späda barnaåldern på flera olika sätt hos olika stammar. Wallamut-indianerna placera barnet kort efter födelsen på ett bräde, vid hvars ränder äro fästade snören af hampa eller läderremmar, med hvilka det fastbindes. Vid ena ändan af brädet är ett hål för nacken, och vid detta är en brädlapp fästad med hängslen af läder, som pressar på bjessen och pannan. Tryckningen verkställes oafbrutet medelst strängar, som draägas genom bål i kanterna på apparaten och hållas jemt spända. Chenoukerna och andra, som bo närmare halskusten, begagna till denna operation en urhålkad trästock i form af en liten vagga, 8 å 9 tum djup. I denna nedlägges barnet på små gräsmattor och fastbindes med löpande snören. Öfver hjessen går en tjock, af gräs hopflätad, tvärslå, som fästad vid; högra sidan af vaggan, tilldrages genom en ögla på den venstra och werkställer tryckningen. I denna belägenhet får barnet ligga i flere: månader utan att rubbas, intilldess suturerna hopvuxit, samt hufvudskålen antagit stadga och fasthet; Sällan eller aldrig tages det ur apparaten, om ej sjukdom inträffar. Denna tilldaning af hufvudet hålles i stort anseende och får icke verkställas på slafvarnas barn. Den lilla patienten skall i denna belägenhet förete ett ohyggligt skådespel. En resande, Ross-Cox, yttrar härom: att dess små svarta ögon stå utdrilna ur ögongroparna, såsom på cn liten råtta, sem har hufvudet i klämma-i fällano. Genom tryckningen på bjessen och ställningen i vaggan drifves ansigtet fram och vidgas, facialvinkeln minskas och bredden mellan bjessknölårna ökas betydligt. Enligt doktor Morton skall hufvudets inre rymlighet icke förminskas, liksom icke heller de intellektuela förmögenheterna på minsta vis lidan. j Tvertom uppgifves, att desse indianer äro vettgirige, cch utrustade med godt förstånd, som : ej saknar skarpsinnighet, liksom de äfven hafva; godt minne. Townsend yttrar om dem i sin! resa till Columbiafloden, att han endast känner! en indianstam, som kan jemföras med detta folkslag i förstånd och klokhet. Doktor Morton omtalar, att han 4839 hade besök i Philadelphia af en ung äkta Chenouk, 20 år gammal,! med ett serdeles utplattadt hufvud. Densamme! hade varit 3 år i undervisning hos en missionär, förvärfvat sig serdeles skicklighet i engelska språket och talte det grammatikaliskt rikligt, med god accent. M. tillägger om samme Chenouk: alt han syntes cega mer skarpsinnighet än någon af bonom. känd. indian, -att han var meddelsam, vänlig och hade godt sätt att vara, oaktadt hufvudskålen var fullt så van ställd, som någon af. de mest missformade i hans stora samling af indianskallar. En annan märkvärdighet är, att ehuru ifråsavarande missformning sannolikt utöfvats från urminnes tid, har den likväl icke egt något irftligt inflytande på den naturliga nationela ormen. Townsend anför således: att han träfat Chinouker med runda, ordentligt skapade wufvuden, hvilka, till följe af sjuklighet i barnlomen, undgått nedtryckningsprocessen. Såsom edan är nämndt, är den artificiela formningen uf hufvudet ej tillåten bland slafvarna; äfven n person af högre börd kan aldrig vinna inlytande eller anseende, om han ej i barndonen fått hufvudet nedplattadt, utan. blir ej sälan till följe af denna brist såld såsom slaf. Vi finna således äfven att detta folk har sin ristokrati, ehuru den skiljer sig ifrån de ci-!c iliserade folkens på det viset, alt Chinouk-i ristokraterna bära hufvudet lågt, men våra f uropeiska bära det högt i vädret. Föröfrigt emnar dessa ofvananförde facta, framställde ck oekräftade af flera bland den nya verldens nest ansedda vetenskapsmän, materialier tilll, igtiga betraktelser. Hvilken svårighet skalllk j dessutom uppstå för frenologerna, att åter-b AT OO Ae