Aftonbladet – 19 mars 1847, sida 2

att mer och mer: störa och grumla det goda förstånd emellan de begge nabostatefna, som är så önskansvärdt och nödvändigt, och derigenom hade han redan långt för detta ådragit sig konungens misshag, samt ändtligen vid det nu irågavarande tillfället påkallat ett oförstäldt yttrande deraf, hvilket likväl icke det minsta åsyftade storherrn eller dess styrelse, utan ensamt hr Mussurus person. Grekiska ministerresidenten i Konstantinopel hade icke fått någon befallning hemifrån om afbrytande af sina diplomatiska förhållanden hos Porten; hvilket man i Konstantinopel ansåg såsom en uppenbar antydan att man i Athen icke, ansåg hr Mussurus afresa för någonting oangenämt, men väl tvärtom. Den 8 Februari hemsöktes Konstantinopel af en så häftig storm, att minaretet vid den stora kasernens moskåe i Pera blåste omkull och i fallet krossade moskeens tak. Med anledning af det förut omtalade upploppet i Janina mot dervarande franske konsul, för det hån tagit ett par oskyldigt torterade greker i beskydd, har Porten afsatt municipalembetsmannen Vehib Effendi och paschans Kisja Scki Effendi samt kallat den till svaromål i Konstantinopel. Vid inloppet till Salonichis hamn, på Usan Burnu och Kum Burnu skulle två fyrbåkar uppföras. RYSSLAND. Orsaken till det beryktade proselytmakeriet i ryska östersjöprovinserna tror man sig i Tyskland hafva upptäckt. Den säges bestå i ryska adelns afund mot den från nyssnämnde provinser härstammande ryska, hvilken, som bekant ir, under den sednare tiden innehaft de högsta embetsmannaplatserna i ryska diplomatien och armeen. Moskowitiska adelns försök att uttränga detta främmande element har hittills strandat emot regeringens behof deraf; men senom proselytmakeriet bland de liffländska, estländska och kurländska adelns bönder har det nära nog lyckats att afvända denna adels underhafvande från densamma, :och göra den vistelsen i Ryssland mer och mer svår. Man antyder härmed i handling, hvad en förnäm ryss förklarade i ord helt öppet, när den tyska adelsdeputationen sistl. vår infann sig i Petersburg för att hos kejsaren öfverklaga proselytmakeriet: ,Behagar det er icken — sade han — så går det ju an att flytta tillbaka till Tyskland,. Det var just en sådan utflyttning, som den tyska adeln förklarade sig önska, men emot godtgörelse af ryska statskassan för sin jord. Detta förslag afböjdes likväl af kejsaren; och på sådana vilkor vilja ej heller proselytmakarne någon utvandring. Lyckas det deremot att göra tyskarnes qvarstadnande omöjligt, så nödgas de slumpa bort sina egendomar för vrakpris, och då inställa sig nog ryska adelsmän såsom köpare. EGYPTEN. Den 43 Februari hade karavanen från Mecka anländt till Kairo, utan att minsta spår till den derigenom befarade koleran visat sig, åtminstone på den vecka, som förflutit till den 24, då underrättelsen härom afgick. m—— Ax