Aftonbladet – 18 mars 1847, sida 1

Jutan tvers. öfver hakan. Hon; begagnade båd: stigbyglarne, såsom redan blifvit nämndt: oc! hade ett par pistoler i-sitt bälte. Ehuru -hor hvarken var groflemmad eller muskulös, såf hon fullkomligt . oförskräckt ut och betraktad sina skjutgevärmed en min -som förkunnade att hon var van att bandskas med sådana leksaker. Hon åtföljdes -af en livreklädd neger som höll sin och sih husbondesg häst. Hori sonteit öfver den sednaressadel låg en lång bössa, hvars kolf och mynning framstucko från hvardera sidan af en kappa. De tre hästarne voro prydda med ringar, bandrosor, ormskallar och förgyllda kulor; de hade :harmoniska klockor :som hängde på hvardera sidan om hufvudet, och en hög pyramidlik silkestofs som stod ut från hvartdera örat. Den främmande pre senterade sig med någorlunda gracej;ochunderrättade vår hjelte, att han genast till häst måste åtfölja honom till hans farm; Allan stod som träffad af åskan. 10) Jag antar icke någon ivägran, sade Jandtjunkaren. Förunderligt, tänkte Allan. . Min kusin längtar. ganska. mycket. att få Se er) . ,Verkligen! Kom med, min vän. (han klappar honom på axeln). Ni skall finna de prisvärdaste tidsfördrif — de bästa hästar — de bästa ;pantherdjur — och den bästa fisk i verlden :Ni är mycket artig, min herre ; mön: verkligen — Inga men; jag hatar men; jag villickelyssna till några men, De.äro tecken till obeslutsambet, och ;jag afskyr sjelfva1ljudet ;af.dem Jag. skall vara färdig inom några minuter : Ni måste, varar färdig nu, utropade den andre. Jag har så präktiga nöjen att bjuda! på, alt jag icke kanstillåta ett.ögonblicks dröjsmål Karlen: är tokig sade Allan för. sig.sjelf,