Aftonbladet – 17 mars 1847, sida 1

AA VANA RE Enligt den cffciella berättelse; som i början åf Februari inkom till parlamentet från den kommit, hvilket fått sig uppdraget att undersöka tillståndet i Irland; voro 500;000 hushåll i den belägenhet, att de lifnärdes med 2 till 2Y4 sh. sterling isveckan, som husfädren förtjente på de allmänna arbeten, hvilka blifvit tillstöllda i ändamål att nära det-annars arbetslösa :folket. En parlamentsledamot,: m:r Hutt, snmärkte härom, att ifall dessa hushåll skola underhållas på det aldratarfligaste sätt, men med spanmålsföda i stället för.den genom sista miss-. växten alldeles förlorade potatisen, så erfordras dertill 7 eller :8 sh. i veckan. Allt hvad Irland sjelf afkastar skulle likväliecke förslåsbärtill. När berättelsen framlades för parlamentet hade lord Russel föreslagit två utvägar för den svältande irländska befolkningen, begge bestående i nybyggen (colonisation), nämligen dels på landets ännu öde liggande jord; dels i engelska kolonierna. Nybyggena hemma; anmärkte man härvid i parlamentet, skulle skaffa folket omedelbar sysselsättning och lemna utsigt om återbetalning af de dertill förskjutna. penningemedlen; men de kunde icke, förr än efter några års förlopp, rätta förhållandet emellan behofvet och tillgången på lifsmedel; hvaremot utflyttning till kolonierna möjligen kunde medföra någon hjelp ännu i år. I Sydaustralien eftersökas just nu femtusen familjfäder med tillhörande hushåll, minst räknadt; Nyseland och östra kusten af Cap erbjuda enahanda lutflyttningslägenheter; och. utan att beräkna hvilken utflyttning som kunde. ske till Canada, finnes: der tvillräckligt utrymme till försörjning af en tillvexande befolkning för. flera generationer. ; I afseende på utflyttningskostnaden, så vore det kändt att Sydaustralien nu hade återgäldat alla de förskotter, som detta nybygges grundläggning ursprungligen erfordrat; och sannolikt skulle en systematisk. utflyttning: verk-ställd genom statens biträde på samma grunder, men till förmån för Irlands befolkning, lemna samma förminliga utslag. Men — tillade talaren — utan att man på sådant sätt lyckades : Indraga försorg om Irländska: folkets räddning ifrån hungersnöden; skulle Irland komma att allt framgent underhållas; med Englands och bSkottlands tillgångar, såsom med en fattigtaxa. Och fastän: Storbritanniens folk vore frikostigt, så gåfves det dock en gräns för frikostigheten; och om någon : minister skulle ett annat åryrka beviljandet af ytterligare sju :eller åttamillionertill understöd åt Irland, så skulle den finna hela riket i ett tillstånd af förskräckelse och -häpnad., ; En annan talare anmärkte att det förslag, hvarom nu vore fråga, åsyftade två sämtidiga hbjelpmedel för Irland; och att man först och främst önskade förflytta de nu md allmänna arbeten på vägarhe -sysselsatta 500,060 husfiderna hem igen, så att de måtte bör. da sin jord för instundande årsvext,; samt alt man för detta ändamål ärnade lemna dem understöd i lifsmedel, i stället för veckolöner i penningar. Detta undirstöd i lifsmedel, utan något arbete i ersättning derför, skulle stiga till 40,000 om dagen, oaktadt de lifsmedel; som man ernåde erbjuda de till sina -hem återkofäna arbetarne, ändå vore otillräckliga för underBållandet afde vid jordbruket nödiga kröppskrafterna: dagportionen inskränkte sig nämligen till 4 qvart (icke fullt ett stop) fattissoppa Tör hvar. Beviljandet af det nu föreslagna understödet åt Irland mötte flera invändningar, på den grund, att minis!ören icke ville uppgifva eller tilltrodde sig kunna uppgifva huru mycket som komme att påkostas Irland, sedan samtycke till anslaget vore gifvet. Åtskilliga uppmaningar till ministeren att öfver denna omständighet bestämina någonting visst och begränsadt, lemnades ob-svarade, till dess deh bokantao positionsledamoten m:r Roebuck apostroferade skattkammarkanslern på ett sådant sätt, och med så tydliga skäl för billigheten af husets anspråk på kännedom om anslagets belöpp, innan det beviljades, att skattkammarkanslern ändtligen nödgades frångå tystnaden öfver denna Vigtiga-punkt;.ehuru.den upplysning han lemnade ändå icke kunde på något sätt änses tillställande. Behofvet tycks vara så stort, att mininn TN lägg kommo . flygandes nå munkäskdles. om.