Aftonbladet – 16 mars 1847, sida 3

;norna hade en medelpunkt, så stor som Jupiters diseus, från hvilken gnistor utging Det isken, som de spredo, var hvitt — hyartiu! frånivaron af dunster var orsaken — 1y sljernur af första klassen hafva inom vändeirklarne en myc;ket blekare färg, när de börja tindra, än 1 Europa. Bergen, på hvilka dessa fenomen juppstego, tycktes brinna, och hela scenen jvar eit passande slut på nattens froktansvärda högtidlighet. Ingenting kunde vara mer rysligt och fullkomligt, än stadens förstöring. Tyena? trakter af landet, som hittills vari: era mil åtskiljda, hade kommit tillsammans såsom två väldiga hafsvågor, och slukade i sin ocndliga fördjupning tjugutusen menskliga vare! iser, utan att lemna ett enda spår, som kunde utI visa, att de en gång funnits till. Nr solen gick upp, nedstego de båda frömlingarne till stranden af flod.n, som i intet hänseende förändrat sitt lopp, och fuuno omkring tjugo hus af den indianska förstaden, med nära etthundra invånare, ännu oskadda, hvilka stodo vid brädsen af den gapande afgrunden, som begrafvit deras vänner och stadskamrater. Icke ett enda lik syntes någonstädes till. Scott hade kommit undan med sitt lif, men icke med sina penningar. Alla hans saker hade blifyit lemnads: i hotellet. Allan var lyckligare; han hade sytt in sitt guld i en del af sina kläder, och han hade nu intet skäl att ångra sin försigtighet, ehuru den blifvit iakttagen iör att förekomma en mycket olika händelse, Näs!a dag, sedan de bida främlingarne skaffat sig ledsagare ceh mulåsnor, begåfvo de sig i väg . till rärmaste stad. (Forts. följer.) A ÅRA tnen ee — NYTT KRUTBRUK. I Lötlich har en mebelgiskt patent försedd fabrik för cäxplosif bomullsvadd blifvit anlagd, hvars produkter redan försänd das till täflan med de vanliga krutbrukens.