Uklar, som ej produceras inom riket, såsom t. Jex. kaffe, hvarå tullen går till omkring 40 procent af inköpspriset, socker mellan 30 och 40, Ö. S. V. -Men dessutom är föga troligt att ett fullständigt tillämpande af handelsfriheten kan följa genast på ett erkännande af dess abstrakta riktighet. De, som hittills påyrkat en mildring i våra tullförfattningar, kunna icke beskyllas för bristande afseende på svårigheten af en öfvergång till ett nytt system. Så har t. ex. en skyddstull af 353 17 proc. blifvit föreslagen för kläde. Men om också denna moderation fortfar å de liberales sida, så kan man troligen lika litet som förr påräkna en der mot svarande bos skyddssystemets vänner. Atminstone gifver den nu ifrågavarande ins. intet stöd för en dylik förmodan. Vi hafva här omtalat hurusom producenternas förlust på en tullnedsättning blifvit öfverdrifven. Men man bör ej heller förbise den vinst, som äfven de kunna hafva deraf. Det finnes ingen anledning hvarföre ej Sverge, lika väl som England, skulle borttaga den ännu gvarvarande tullen på de råämnen, som erfordras för varuförädlingen. En riklig ersättning för statskassans derigenom uppkommande förlust skulle beredas, dels genom import af en större qvantitet råämnen, dels genom tullinkomster å de varor, som komme att förtullas i stället för att olofligen införas. I samma mån, som priset på våra tillverkningar genom en sådan åtgärd nedsattes, skulle de äfven lättare kunna täfla med utläinningens. En allmännare tullnedsättning medför äfven en annan fördel för producenterna, derigenom att de varor, som de sjelfve konsumera, äfven fås för bättre pris. Posttidningens insändare antager såsom gifvet, att alla de varor, på hvilka tullen minskades, i följd deraf äfven måste inströmma i landet, och den sålunda ökade införseln förorsaka export af bankens redbarheter,. Men sådant är icke gifvet, och det torde för hvar och en annan än nyssnämnde författare långt för detta anses bevisadt, att ett land icke i lingden kan importera mera än det har råd till, emedan handeln alltid i längden sjelf reglerar sin jemnvigf, hvilket de sista årens erfarenhet här nogsamt visat; äfvensom att om man utestänger några artiklar, å konsumeras i stället andra, om folket har råd dertill. I minga fall förböer också icke tullen den inhemska varans värde, nemligen der densamma inom landet ken frambringas för bättre pris än den utländska. Den olagliga införseln är vidare känd såsom ganska betydlig, och dennas förvandling till laglig ökar endast skenbart importvärdet. För öfrigt är det icke sagdt att en varas konsumtion tilltager i oändlighet derföre, alt dess införsel blir lättare. Ett behof af densamma måste äfven finnas. Naturligtvis skall väl på det hela en ökad import föranledas af en sänkning i tulltaxan; men deraf följer icke att denna tillökning måste betalas med penningar. Handelns natur är, att den cna varan utbytes mot den andra, och att en ökad import äfven gifver många anledningar till ökade exporter, utan att vi likväl vilje tillämpa denna sats oinskränkt. I Vi hade ursprungligen tänkt vara något ut-. förligare i denna uppsats. Men som vi för-) nummit att Aftonbladet sjelft ämnat besvara åtskilligt i den artikel, som föranledt dessa tankars nedskrifvande, och dessutom en detaljerad granskning af insändarens påståenden försiggått i Posttidningen, så tillägga vi nu endast vår lyckönskan dertill, att insändaren i ett fall kan taga England till exempel för oss — nemligen hvad navigationsakten beträffar: Frihandlare. I PÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. —