Ömma medchristne! J, som alltid hafven ett vaksamt öga, i förening med ett ljuft och känslofallt hjerta för medmenniskors lidande omständigheter, förbarmen eder öfver mig sängliggande samt utblottade moder med nio barn, som ej eger något till hyran, långt mindre till födan, att stärka deras förslappade nerfver. Jag blottställda moder hoppas ödmjukeligen om vördsam bönhörelse. Jag är boende med mina barn ofvanför Postmästarebacken, andra gränden till venster, huset M 25, andra ingången till venster på gärden, en trappa upp, dörren bredvid trappan.