Aftonbladet – 8 mars 1847, sida 3

hon tillbaka. Sålunda kom och gick hon samm: tid hvar afton i mer än en veckas tid. Nä Allan återfick medvetandet och skådade till baka i sina svärmande syner, fann han i sit minne spår af en skön qvinnlig varelse, som stundom hade sväfvat kring hans säng, och antingen det kom sig af idgernas förvirring, eller af en mera förklarlig orsak; hade den sköna skuggbilden en förunderlig likhet med den sista af de Nio. Under den gamla örtqvinnans milda behandling blef Allan snart i stånd att lemna sin säng och hemta frisk luft på-altanerna och i trädgården. Abboten behandlade honom som en son. Genom den vänlige gamla mannens förordning lemnades de läckraste frukterna och de bästa vinerna i hans kammare, Han befriades från all den stränga ordning, som den andliga disciplinen underkastade de vanliga inbyggarne i Santa Chiara. Någon tid efter sedan den. hemlighetsfulla främlingen upphört att bära örter till klostret, spatserade den tillfrisknånde invaliden en afton i trädgården under det klockanringde till aftonbönen, och nunnor och munkar skyndade från sina celler till kapellet för att bedja der. Den gamla sköterskan förde. ut till sin patient en tallrik, med läckra persikor, hvilka abboten hade skickat honom. Huru står det till med den unga signorn? yttrade hon, då hon nalkades honom. Bra, min goda sköterska, Mycket bra, tack vare himlen och er skicklighet, Se hvilken läcker rätt abboten har skickat er.n :