Aftonbladet – 6 mars 1847, sida 3

MADE SLA SP ER PARSRARESE IL: SFÄR tlggg UMAR SE jemte tydligen af mindre anspråk. NÅGOT MERA OM SKOGARNAS SKÖTSEL. Red. har från en i skogshushållningen kun nig och för densamma nitalskande man fåt följande artikel, som vi rekommendera till lä sarens uppmärksamhet: I en kort afbandling, i Aftonbladet JE 135 a innevarande år, innehållande för skogsegare reg lor och goda råd väl förtjenta at efterföljas börjar författaren, den af skogshushållninger högt förtjente hr hofjägmästaren af Ström, mer den klagan att, oaktadt hans 40-åriga sträfvar för detta ändamål, äfven i sednare tider skogsegare funnits, hvilka egnat så ringa uppmärksamhet åt det värde deras skogar ego, att de. för en ögonblicklig och ringa vinst, förstört det kapital, som legat i skogenm, o s. v. Sanningen häraf bestrides ej af den omständigheten, att under loppet af de sednare åren. flera särskildt bildadskogsförvaltare blifvit engagerade, och i öfrigt andra mått och steg vidtagne; ty de skogsegares antal, hvilka sålunda ådagalagt en större omsorg om sina skogar, är. ehuru år från år ökadt, ännu ganska ringa, i förhållande till det hela. Detta synes bekräfta herr hofjägmästare al Ströms klagan. Imedlertid tillhöra större skogs(egare, nästan utan undantag!, samhällets mest bildade klasser, och man kan förmoda, att de ganska väl både inse skogarnas värd2 och erkänna det, helst de fleste äro bruksegare, för hvilka skogens hu!vudprodukt, veden, är oumbirlig. Då nu härtill kommer, att sikert ingen kan vara okunnig om huru omisskänneligen skogarna minskats de sednare åren, och då, det oaktadt, förefinnes en synbar liknöjdhet för deras skötsel, så kommer man till den förmodan, att serskilda orsaker måste vara förhanden, hvilka i denna väg hindra framåtskridandet. Några al dessa orsaker tror jag böra tillskrifvas den i allmänhet ännu ringa bekantskapen med en ändamålsenlig skogshushållnings egenheter och förmåner, hvilka jag, till föle a nämde min förmodan, sökt framställa i några korta betraktelser i 2:dra häftet af Jernkontorets annaler för 4846. — — — Vidare hafva de flesta egendomar så stora skogsvidder, att dessa . fordom, då de ännu voro oförödda, egde en vedmängd, mycket större än egarens beho: kräfde. Öfverflödet på skog, som ej kunde begagnas då, gjorde att man ej värderade sjelfva skogen och gaf sålunda indirekt anledning till den sedermera uppkomna bristen. Dessutom hafva i sednare tider, genom ökad bruksrörel.e, ökad befolkning, lyx, ångfartyg m. m., behofven äfven ökats och skogarna blilvit minskade till den grad, att de, vid många bruk, enligt hvarje kunnigares omdöme, icke äro särdeles långt ifrån den formliga devastation, som förestår dem, om icke snart ett annat behandlingssält inträder. Men denna minskning, som onekligen skadar egaren och betydligt nedsätter egendomens värde, kännes dock mindre af egaren; ty om-ock bruksbönderna, då de kola 350 eller 60-årig skog, måste kalhugga 2:ne tunnland, för att få den nödiga vedmängd-n till skattekolen, — i stället att dertill om skogen vore fullmogen behöfdes endast 3, eller 4 tunnland, — så lemna de dock det dem ålagde qvantum kol, och egaren, okunnig om beloppet af den hans egendom tillfogade skadan, tror faran vara hvarken nära eller stor; och han är så mycket mera benägen att lugna sig vid detta antagande som införandet af en bättre skogsskötsel alltid erfordrar förut e hafde kostnader. — En annan del eg:re är väl öfvertygad om nödvändigheten af skogsskötselns förbättring; men de vilja först afbida föl derna vid de bruk, der förbättringen är antagen. Men nu är förhållandet så, att man at en ny skogsskötsels införande begär ögonblicklig, kontant vinst, som dock blott kan inträffa i väl bibehållen skog; och der, hvarest den nya inrättningen är ändamålsenlig och fullkomlig, d. Vv. s. icke delvis. Har deremot, genom för starkt anlitande, skogens förmögenhet blifvit minskad till en viss grad, kan dess afkastning icke straxt blifva stor; första omsorgon bör då vara, att förbättra skogen till den grad dess jordmån, läge m. m. tillåta, eller med andra ord öka skogens förmögenhet, kapitalet, för att sålunda vinna en större och tillika proportionerlig afkastning. En sköflad skog kan icke lemma någon stor afkastning; det oaktadt är den förbättrade skötseln icke utan vinst, men denna vinst är medelbar, omärklig för den mindre kunnige, och består i kapitalets förökande. Den omedelbara kontanta vinsten hindras, icke allenast af skogens oörmögenhet, utan äfven af. andra Orsaker, såsom t. ex. inbillad eller verklig brist på arbetare, SERENA —— — — —————Är —————XXXXXOXOROOOOOOOOOEOETOOOOEEOEROROROUOIROOOHOROOEKXERSR Ilan NRA Ko 4 I hålan m..n 2 oo 4