Aftonbladet – 4 mars 1847, sida 1

stilla, ljöd en basstämma från kojen under honom. Och hvarföre det?, frågade Kentuckiern, i det han böjde sig öfver sängkanten till sofkamraten. Emedan då ni rörer er deruppe, faller all möjlig sand och stoft i mna ögon, svarade den tillfrågade förtrytsamt, och äfven i munnen, ropade han, hastigt uppresande sig, spottande. Damn it! menniska, ligg då stilla! Blunda och håll igen munnen, svarade den långe lugnt, utsträckte ånyo sina väldiga lemmar och var snart åter i sina drömmar vid Lickings strand ). Woodpile, woodpile! ljöd nu styrmannens röst genom mellandäck; Woodpile, boys! get up, here! get upl Dervid gick han omkring till kojerna och väckte upp de sofvande, utan afseende derpå, att han väckte den, som ej var skyldig att hära ved. Passagerarne sträckte sig, gäspade och reste sig, gnuggande de sömniga ögonen och sökande mössor och hattar, som de om aftonen aftagit. En gammal man låg äfven i djup sömn i sin koj, med händerna på bröstet, då styrmannen böjde sig öfver honom och höll laternan tätt framför hans ögon. Do you wood? ropade han. Mannen, som icke begrep meningen, men blifvit väckt af ropet, slog upp ögonen, och se) En flod i Kentucky, som löper i nordlig riktning till Cincinnati och utgjuter sig i Ohio, emellan städerna Newport och Cowington,