Aftonbladet – 3 mars 1847, sida 1

BER RSS RN EN SSI ligen 420 mil i sydostlig riktning inåt landet, och Simmons, ropade han, fattande den gamles hand, om ni tager hälften så mycken del i min lyeka, som jag tror att ni gör, så besöker ni mig, när ni uträttat era affärer i Sk Louis; ett brandy kan jag bjuda på, för hvitket ni skall få största respekt, och Peach-brandy, Cherries, Gin och andra sorter saknas icke heller, och jag tror med visshet, att vi rält angenämt skola fördrifva tiden tillsamman. Topp, ropade Simmons, skakade Grays hand, jag kommer; jag måste dessutom i höst tilk Washington, och som min son förvaltar min plantage vid Atchasalaga, kan jag gerna spendera några veckor; men, afbröt han sig, hvad: betyder ringningen? Vi äro redan vid Memphis, och se, Diana är äfven der, ropade han, då han med Gray och Stewart, som nu sällat sig till dem, trädde upp på boyler-däck; jag fruktar alt vi här få en constable ombord, om vi icke hastigt och lustigt laga alt vi komma bort. Oceanie, ankommen tätt under staden Merpphis, som ligger högt på en stel klippa, med en sluttning nedåt Missisippi, passerade det första af der förlagda blockskepp och angjorde det andra, för alt hastigt landsätta sina passagerare och emottaga ombord flera andra, som i vild skyndsamhet släpade sina kistor och koffertar utföre berget, under det att Diana i samma ögonblick stadnade vid första blockskeppet, ung färligen på 200 stegs afstånd och utbytte passagerare. Ocean:es kajutpassagerare och isynnerhet damerna, som 1togo lifligast del i Daltons och hans unga bruds öde, voro nistan alla på churicandäck, med undantag af Celestine, som erfarit Iden unga flickans historia och stadnat qvar för latt intala henne mod och tröst. Kapten Wilkens hade kikaren vid ögat och betraktade noga de passagerare, som ifrån Diana sprungo i land, för att deribland upptäcka den