Aftonbladet – 1 mars 1847, sida 3

Article Image
-I sanningar eller atminstone icke med ett end: ord sökt visa, att de numera förvandlats til osanningar. L. ksem———K V!k22X FO — Representationsfrågan. Med gårdagens I vestra post inkom till Red. följande artikel, åt hvilken vi så mycket mer finna skäl att lemna elt rum i tidningen, som åtskilligt af hvad insändaren deruti yttrar, vinner en ökad vigt och bekräftelse af de sednaste dagarnas hänI delser och af det plötsliga uppbrottet af representationskommilten. Artikeln behöfver för löfrigt nu inga vidare kommentarier: Till Redaktionen af Aftonbladet! I Aftonbladet för den 47 Febr. har Red. redan lyft foten för att gå konservatismen till I mötes, i följande medgifvanden: 4:o 2:ne Valkategorier till nedre kammaren; 2:o En röstskala efter förmögenhet inom båda, I hvarigenom en rik possessionat har lika valrätt med 160 mindre jordegare; 3:o En öfre kammare; 4:0 Inskränkning af valrätten till denna kammare genom dubbel delegation af valmän; 5:o Inskrävkning af valbarhet inom kategoIrier af (romans värdighet, 10, hemmans förmögenhet!, 0. s. v. och I -6:o Rättighet för regeringen att utnämna 4 af denna kammare. Red. hemställer till enhvar, om detta icke må vara nog af eftergifter, och om ej reformvännerna hafva skäl att säga: hince meta. Med anledning af denna bemställan bar insändaren Red. att den, innan sleget uttages, ville skänka sn uppmärksamhet åt följande åsigt, emedan den delas af flere än måhönda Red. tror. Red har i allmänhet konseqvent yrkat på en reform af vår representation, alt byggas på samma princip som den norrska, och sednast den 47 Febr. att den för sin del alltid ansett en öfre kammare som ett öfverflödigt släp. Men Red. tillägger: 1:0 Att opinionerna icke nu synas stå på den punkt, att detta allmänt inses; och 2:o Att det är en pligt af reformens vänner att uppoffra af sina enskilda ideer så mycket, som hufvudgrundsatsens vidhållande medgifver. På det ett resultat må vinnas. Hvad den 4:sta punkten beträffar, så skulle det ju kunna vara möjligt att det, som synes Red., vore en synvilla, föranledd af ståndpunktens ofördelaktiga läge relatift till opinionerna. Ty Red. misstager sig fullkomligt, om den tror att opinionerna inom landsorterna förlorat den insigt, de redan hade innan 1840; fastän mängdens ögon en tid varit starkt angripna af en smittosam, allmänt gångbar, förtjusningsfeber, förenad med en sorts rus, ej olikt det af inandad svafvelether, och föranledd af en förment, stor, för landet viglig upptäckt, som de sjuka inbillade sig hafva gjort. Sjukdomen, som länge varit i aftagande, har genom representationskommittcens famösa projekt till öfverhus nästan totalt försvunnit; till och med de, som varit starkast angripne, äro nu alldeles klarseende och nyktre. Kuren var våldsam. Den hade samma verkan ungefär, som iskallt vatten störtadt öfver en febersjuk. Man fruktar att en och annan förlorar vettet. Hvad reformvännernas pligt beträffar, att uppoffra ideer för att komma till ett resultat, så må denna uppoffring vid tillämpningen visserligen ega rum, men en viss må ta blir äfven här af nöden att iakttaga. Ett resultat vore visst önskvärdt; men skulle Ständerna medgifva samma koncessioner, som ofvannämde punkter innehålla och som Red. tyckes tveka att gå in på, så blefve föga igen af hufvudgrundsatseny. Det tillämnade öfverhuset blefve snarlikt ett Riksens Ständers gubbhus. Embetsmännen inom tromansvärdigheten hafva i allmänhet sett sina bästa dagar, och egarne af 40 hemman höra ej alltid till eliten af nationens intelligens,. Och ibland dessa skulle regeringen insätta sina tropligtigste, allerunderdånigste tjenare,! I sanning vore icke detta en koncession som: hette duga! Må vara alt i Konung Oscars hand, denna mäktiga häfstång inom representationen ej skulle begagnas annorlunda än landets sannskyldiga fördel fordrar. Men kan man alltid räkna på ädla och visa regenter? Besvaras denna fråga med a, så vore det ju skäl att lemna Konungen enväldet, TJ ; — Sexton lifstidsarrestanter hafva, enligt till öfferståthållareembetet förliden lördag ankommen unlerrättelse, natten till den 20 i förra månaden rymt rån fästningshäktet i Christianstad. Af dessa voro

1 mars 1847, sida 3

Thumbnail