Aftonbladet – 1 mars 1847, sida 3

L L brinnande nit och på erfarenhet grundade, vä öfvertänkta åsigter. Att prof. Å först tänkte på Fahlu bergsskola, men Winterbladet sedar med lika, om ej större rimlighet föreslog före ning med landtbruksakademien, visar halten a den id, som framlockat båda förslagen. Un. derligt, att ej än flera inrättningar blifvit före. mål för den stora penningejagten. Om jag kunde hoppas någon ära deraf, skulle jag våga en generalsalva på — — — sjelfva vetenskapsakademien! Högst otillfredsställande är den föreställning om en storartad, polyteknisk, anstalt, hvilken i hr prof. Äkermans underdåniga betänkande framhålles — — såsom en dimhgur i framtidens perspektif! Är dermed I meningen att till en förena alla praktiska tillllämpningsskolor (bergs-, landtbruks-, skogs-, byggnads-, krigs-, artilleri-, fortifikations-, navigations-, skeppsbyggeri-, handels-, tecknings-, serskilda handtverks med många flera skolor), så bör dervid erinras, att en sådan id, såsom hittills ingenstädes verkstäld, först behöfde noga utvecklas, men det oaktadt, (om den är sann loch möjlig) torde länge blifva i Sverge outförbar, i anseende till den till vidunderlighet J gränsande stora lokal och apparat samt lärareI personal, som dertill naturligtvis skulle erforIdras. Ar deremot meningen, att genom samI menföringar utveckla det uppkommande läroI verket, icke till ett polytekniskt, utan till ett polyteknologiskt institut, så bör, såsom förr är sagdt, sådant för ingen del ske med fara, alt om några år inom fäderneslandet icke mer hafva ett spår af någon undervisning i den praktiska bergshandteringen eller de öfriga speciella yrkena, sedan deras skolor af den allmänna läroanstalten blifvit uppslukade och tillintetgjorda. Denna uppoffring har så mycket mindre skäl för sig, som jag är öfvertygad, att Stockholms teknologiska institut lätt kan, i enlighet med sin id, vederbörligen utvecklas den: förutan, blott det erhåller ett större anslag och en förberedande realskola. När jag här ofvan talat om läroämnena vid de ifrågavarande begge inrättningarne, så vet jag alltför väl, att flera af dessa för det närvarande der äro helt andra, än de borde vara. Jag vet, att kongl. teknologiska institutet lärer bara att addera och subtrahera i sorter, att läsa tyska och engelska innantill 0. s. V.; jag vet, att Fahlu bergsskola uppoffrar en stor del af lärokursen på inöfning hos de flesta elever af konsten att räkna med logaritmer, att göra en räl linie med ett dragstift, på undervisning i de simplaste kemiska operationer, och att flertalet elever der för första gången höra nämnas orden: mineral, bergart, fältspat, hornblinde, glimmerskiffer o. s. v., men detta tillfälliga förhållande är klandervärdt och bör med första ändras, helst det är stridande, redan mycket, mot de begge inrättningarnes stsdgar, och helt och hållet emot deras sanna ide. När det är fråga om en fullständig reform, behöfver man icke låta inskränka sig af fel eller planer, som tillfälligtvis finnas, utan tvärtom sträfva till det ideal, som man kan förstå borde vara: tanken bör väl kunna tränga utom den stomme, som för närvarande konstituerar institutet och bergsskolan! Pretentionen, vid elevens inträde, på förberedande kunskaper kan höjas och tillfälle beredas, att förut inhemta sådana. 3 skickliga elever göra landet mera nytta än 435, som ej kunnat blifva skickliga, af brist på underbyggnad. Ieke få läroverk af detta slag sänka sig ned till den okunnige, utan denne bör söka höja sig till läroverkets fastställda nivå. (Att, läroverken förekomma, en granskning af dei följd af de förhållanden, som vid de begge samma, samt .af de garantier, som finnas för framtida utveckling, och af de stadgar, som äro föreslagna för institutet, är behöflig, inses lätt och skall icke uteblifva, så snart tid och omständigheter medgifva.) Medel fattas. Man bör då,, säger Winterbladet, uppsöka redan befintliga inrättningar med -såämma mål,. Jag har förut sökt visa, att den nu uppsökta inrättningen icke har samma mål. Nu torde äfven af sig sjelft finnas, att det slags. ekonomiska vinst, som uppkommer genom läroverks centralisering i hufvudstaden, i sjelfva verket är en förlust. Ingen nekar nyttan af att i hvarje socken hafva ett bibliothek, till och med samlingar af naturalier, tekniska produkter och modeller. Denna ide är redan här och der med nytta och belåtenhet satt i verket, och dess riktighet behöfver ej bevisas. Huru värderar man ej i Fahlun tillgången pål, de upplysningar, man genom bergsskolans samlingar kan erhålla, samt den bildning denna inrättning sprider omkring sig! huru beklagar man ej saknaden af sådana fördelar i andra landsortsstäder!-— Hvarföre föreslår ej prof. Åkerman förening med en alldeles likartad läroanstalt, nemligen med Chalmerska slöjdskolan i Götheborg, som täflar med teknologiska institutet i Stockholm och fortfar att vara af ett gynnsamt inflytande? Han skulle -derigenom vinna en nästan lika stor penningtillgång, som från bergsskolan. Slutligen måste bär enmärkas tvänne inkonseqvenser. För fleta år sedan föreslog professor Åkerman brukssöcieteten, att inköpa ett bruk med smedja oeh masugn, m. m., dit bergsskolan skulle flyttas för att derigenom komma rigtigt i sitt element. Det vore roligt veta, huru de skäl läto, som för detta förslag lågo till grund! 1 1 J l Herrar. kommitterade för undersökning af Nm mm a mo DA ER