Aftonbladet – 24 februari 1847, sida 4

0, gode Gud! Väck ömma hjertan till medlidsamhet: Ömma och känslofulla medcehristne, som den Högste gifvit kraft och förmåga alt utan så hård pröfning tramlefva de lyckligaste dagar, till edra ömma och välgörande hjertan bönfaller en fattig moder, född af en bätlre men fattig familj, och har således motstått en hård pröfning i 14 år; men får äfven medgifva att denna är den hårdaste utaf alla mina motgångar, ty nu är jag med mina fyra små oskyldiga barn husvill, utan föda och ved. Gode Gud, förlåt oss, som klaga på din allmagt, men se äfven till oss i vår nöd och sänd någon öm och välgörande, som vill och kan lindra denna smärta med en ringa skärf, den vi våga hoppas att den gode Guden med vålsignelse tusende gånger uppfyller. Skulle någon god välgörare ömma för vår bön, så lemnas en sannfärdig underrättelse om vårt behof uti Tapetboden vid Malmtorgsgatan, till venster ifrån Gustaf Adolfs torg. Skulle några välgörande täckas anteckna sina namn derstädes, så vill jag framdeles aflägga vår tacksamhet uti tidningen.