Aftonbladet – 23 februari 1847, sida 1

—— MN Huru mången brudklädning, festligt blomstersirad, genomdoftadaf vällufter, kringsväfvad af spetsar och blonder, är ej att förlikna vid den San Benito, som skrudade den fordomtima delingventen vid hans tunga vandring till Qucmaderös ) bål! Brudklädningen smyckas visserigen icke af de målade djeflar, som räcka hvarandra händerna kring San Benitons fållar, men den är för en och annan ung qvinna, såld slafvinna under guldet eller fåfingan, receptionsdrägten i det jordiska heifvete, som med mil-: dare uttryck kallas ett olyckligt äktenskap: Den högtidliga akten var fullbordad. Nu vidtog för den arma bruden det officiella hån, som kallas lyckönskningar. Man tryckte hennes händer och :prisade hennes öde. De närmare slägtingarne -omfamnade henne under glädjetårar och Hviskade -henns en mängd charmanta saker i örat. Den unga brudens hjerta svällde af bedröfvelse och hennes ögon af gråt, men henne s mun log och hon hade åt alla en vänlig tacksägelse. Nu framträdde Werner. Han vår i laga form inviterad till brölloppet, d.v.s. hans namn figurerade på bjudningslisten, utan att man förespeglade sig möjligheten att få se honom bland gästerna. :Man trodde, att en olycklig älskare, sårad i sin kärlek och således, efter vanligt begrepp, äfven i sin egenkärleky icke gerna skulle vilja uppträda som. vittne till sin rivals triumf. Imedlertid hade Werner inställt sig under vigselakten, medan sällskapets uppmärksamhet uteslutande togs i anspråk af denna ceremoni. Hans plötsliga. framträdande -egde derföre nu nästan gestalten af uppenbarelse, Nå! Gud och folket,, :hviskade Rutersvärd till sin granne, phba vi icke der vår beskedlige brukspatron lifslefvande! Han inställer sig Å egen person, för att gratulera sin lyckliga ri) Quemadero WYette stället, der inqvisitionen i Spanien reste Fna bål.