Aftonbladet – 15 februari 1847, sida 1

LUCRETIA AF SIR EDWARD LYTTON BULWER. ) Ardworths bref var icke mindre bestämdt Madamel! Till följe af en döende väns begäran, tog jag vård om hans barn, och undangömde .det för dess mor — er sjelf. Jag behöfver ej säga, att jag, vid min återkomst til England, ej glömde mitt åtagande. Er son lefver; och efter mogen öfverläggning har jag beslutat återlemna honom i era armar. Till detta steg har jag förmått mig, sedan jag af en pilitlig person hört omtalas ert förändrade lefnadssätt, ert värdiga uppförande, er beklagansvärda sjukdom och det ädelmodiga beskydd, ni lemnat er faderoch moderlösa systerdotter, min gamla väns, Mainwarings, barn.: Alfred Braddell sjelf, i fall det är honom förunnadt att blicka hit ned och genomskåda mina motiver, skulle helt visst förlåta mig denna afvikelse från hans föreskrifter. Hvilka än de fel kunnat vara, som så förtörnade honom, hafva dessa blifvit fullt bestraffade. Och er son, som nu växt upp till en msn, kan hädanefter icke blottställas för någon fara af ert föredöme, då han vakar vid sin moders sjuksäng eller mildrar ångrons sveda i hennes bröst. Dessa ord äro stränga; men ni skill visst förlåta dem af honom, som återskänker er ert barn. . Jag skall taga mig friheten personligen uppvakta er, med bevis, som skola tillfredsställa er i afseende på er sons identitet. Jag hoppas i morgon vara på Laughton. Emedlertid tecknar jag mig helt enkelt med ett namn, i hvilket. ni skall igenkänna en anförvandt till en gren af er familj och en vän till er aflidne man, . J. Walter Ardworih. Craven Hotel, Okt, 4851. — nn ) Se Aftonbl. JM 1—35.