Article Image
ingen; och deras arbete har ländt inrättningen till god vinst; vi hafva icke endast ett rätt fördelaktigt balanee-conto, utan kunna äfven visa alt vi ega en tillgång, hvilket i våra teoretiserande dagar icke är eväsendtligt på kraften och verksamheten hos praktiska män. : — SJUDANDE TRÄSK PÅ NYZELAND. En resande engelsman berättar om denna geologiska nyhet följande: Vid gräfsen af en sidländ kalkslätt ligga dessa träsk, eller snarare dammar, som tillen del äro betydligt stora. Vi genomvadade här en flod, som kommer från dalarne i Tangariro, och får sitt vatten från den på de kringliggande bergen smältande fjellsnön. På många ställen i denna flods botten uppspringa varma källor, så starka, att den öfvervadande äfventyrar att skållas af det upphettade flodvattnet. På kalkslätten är man utsatt för ännu mera faror; ofta hörde jag det sjudande vattnets sorl under den yta, hvarpå vi gingo; brister kalkskorpan, så är man genast ihjelkokt. Man berättade att denna olycka ofta träffat infödingarne från Roturua, som gerna bygga sina hyddor just öfver dylika varma, men skenbart fasta ställen, hvilka erbjuda angenäma sofplatser under kyliga nätter. Det har händt ett helt sällskap, som anställde en dans på sådan mark, att det störtade ned i det kokande djupet. Några bland de öppna dammarne äro runda, 530 alnar i diameter, och fyllda! med klart ljusblått vatten, som kokar och uppkastar ångmoln. Sällsamt nog såg man ett slags flugor hastigt löpa öfver dessa dammars yta. Bäckar af hett vatten genomskära slätten i alla riktningar, och deras stränder, likasom dammarnes, äro höljda medi vackra kalkinkrustationer. Här och der, emellan gräs och säf, träffas små djupa hål, blott 2 till 3 tum i diameter, hvilka äro fyllda med sjudhet dy och sprida en stark svafvelånga. — Tur HosovraBLeE H. W. ELLswoRTH. ett Amerikanskt litterärt Magasin, med titeln Knic-) kerbo ker, för Juli månad 1846, förekomma följande uppgifter angående Förenta Staternas nuvarande ( chargå daffaires här i Stockholm, Mr Eilsworth. r Han är, heter det i nämnde skrift, sonson till Chief dc Justice Ellsworth och dotterson till E. Goodrich i från NewHaven, tvenne ibland de mest begåfvade h och utmärkta män i vårt land. Såsom student erh höll han biskop Berkeleys medalj i Yale för sin f skicklighet i grekiskan och Platos filosofi. Han flyttade sedan till Indiana, der han utmärkte sig såI som talare och politiker; och ehuru den yngste, sz som någonsin blifvit sänd såsom ombud till ett främmande hof, rekommenderades han till denna beställning hos Presidenten af alla statsmyndigheterna inom staten Indiana, guvernören, senaten och representanternes kammare, chefen för domaremakten (Chief-Justice) samt flere enskilde utmärkte män. Hr Ellsworth har också uppträdt såsom författare i topografi och lamdthushållningen med tvenne arbeten: det ena en beskrifning öfver ett distrikt af Indiana samt dervarande jordbrukssätt, det andra ett arbete öfver svinskötseln, det utförligaste, som blifvit utgifvet i Förenta Staterna, och hvaraf redan flerå upplagor utkommit. — NÖDEN I BRITANNIEN. Uli Lancashire och nästgränsande manufakturdistrikter herrskar stor nöd. Bomullsspinnerierna stå nästan samtlige eller drifvas de med en högst obetydlig personal. Der 400 personer förut funno arbete, der användas numera endast 4—35. Uti Bury arbetar ingen enda fabrik den fulla vanliga tiden. Den stora fabriken. tillhörande hrr Grey har stått stilla sex veckor. Afven gjuterierna och jernfaktorierna arbeta kortare tid än vanligt. Hrr Eckersleys betydliga fabriker drifvas endast fyra dagar i veckan. Nöden bland arbetarne är i ofantligt tilltagande. Den 8 Jauari anmäldes hos nödhjelpskommittåen i Bradford 791 personer, som behöfde understöd, och den 43 Januari, således fem dagar derefter, hade antalet af hjelpbehöfvande stigit till 4042. På samma sätt förhåller det sig med de andra städerna i Lancashire. ; — Ifrån Berlin skrifves, stt på dervarandelarbetshus för närvarande finnes en mängd pohlackar, hvilka utan några slags dokumenter eller medel! att kunna uppehålla lifvet, kommit till Berlin såsom de sjelfve yttrat endast för att finna tak öfver hufvudetp. — WVicror HuGos ARBETEN. Icke mindre än trenne fullständiga upplagor af denne författares. verk äro sedan år 4840 utkomna, på Furnes, Michauds och Charpentiers förlag. Under loppet af! fem år, nemligen från den 4 Juli 4844 till den 4l! NA Arn mA HL lem LL Augusti 1846, 47;073 band, såldes af den Michaudska upplagan , och af den Charpentierska omkring 71,000. Af den Furneska upplagan, som först utkom i Februari 1843, försåldes, till den 4 Augusti 4846, således endast under loppet af 5 år, 57,745 band. Dertill kom år 1845 en 4:de udplaga för teatern, hvaraf inom loppet af ett år åfsattes 8500 exemplar. Ändtligen utkom 4844 en illustrerad upplaga af Notre Deme, bvaraf 6000 exemplar utgått. Under loppet. af fem år hafva således icke mindre än 460,948 band af Victor Hugos arbeten afyttrats i bokhandeln. Af fransyska författare är likväl Paul de Kock den, hvars arbeten äro mest begärliga och hafva den största afgång. Af hvat och ett utaf hans arbeten utgå i medeltal mellar 30 och 40,000 exemplar, hvilket gör 90 å 120,050 band. 1 — Den: FÖRSTE SLAFMANBLAREN. Enligt ett nyligen i England utkommet arbete af John Barrow Esquire öfver de brittiska sjöhjeltarne under Elisal peths tid, har sir John Hawkins varit den förste som lagt grund fill den afrikanska.slafhandeln. Han seglade år 1562 med tre skepp -till Guineakusten och var lycklig nog att på Sierra Leona göra 300 negrer till fångar. Dermed gick handill Hispaniola, hvarest han föryttrade dem för högt pris. Detta förmådde honom att år 4564 förnya företaget i större skala. Han gick till väga helt enkelt på det!c sättet, att han steg i land på hvad ställe som helst af kusten, omringade närmaste by och uppbiingadel3 männer, qvinnor och barn, som påträffades. Satte sig någon by till motstånd, så bringades folket medlp nagra gevärssalvor snart till reson. Men understundom drog han dock det kortaste strået. Vid on expedition, då han endast fick 40 negrer i sitt våld, dödades 7 af hans folk och 27 sårades. En nnan gång sårades en mängd af hans folk medM giftiga pilar, hvilket medförde döden äfven för dem som blifvit lindrigast sårade, och dervid den besynnerliga omständigheten inträffade, att de tio dagar!p, före sin död icke kunde öppna munnen. — Varrtesskräck. Huru vigtigt det är atti tid fästa en större uppmärksamhet åt alla sår som illfogas genom hundbett visar sig af efterföljande w illdragelse: En djurläkare uti pLons de Saulnier i a a Jan hitan af rn 4

11 februari 1847, sida 4

Thumbnail