Aftonbladet – 11 februari 1847, sida 2

förråd hade man hemtat de medel, hvarigenom man. lättast kunde undvika misstanka, emed:n le verkade en långsam död, dock icke nog lingsam för att alltför linge medgifva den skarpsinnige läkarens uppmärksamhet, oeh med tilläckligt många omvexlingar, uppehåll och friider emellan de farligaste anfallen, för att uppehålla hoppet ända intill slutet, då, någon. hastig förkylning, någon oförsigtighet kunde anses hafva bortryckt det försvagade offret) Och der, i denna förrådskammare, fanns redan utvald och tillredd den dryck, somskulle gifva it den sörjande ynglingens Gval naturliga par roxysmer af förtviflan, och sålunda störta i samma omisstänkta graf de tvänne binder, som stodo meilan Laughtons besittning och den son, i hvilken Eueretias förlorade rättigheter åter upplefde. Ehuru Oktober var långt framskriden, var dock dagen lika mild och varm som cn Augustidag... Men Percival, som med all kärlekens ängslan, alla dess farbågor, gifvit akt på Helenas ansigte, löreslog nu, att man ej skulle sitta längre ute. Solen var i nedgången och det vore helt visst icke rådligt för Helena att längre utsätta sig för yttre luften, utan kroppsrörelse. Han föreslog; att man skulle promenera genom. trädgarden; Helena uppsteg glad och lade :sin band på hans arm. Men knappt hade hon kommit ned för trappan till terrassen, förrän hon stadnade och drog tungt och med smärta efter andan, Det spasmodiska anfallet var snart öfver, :de vandrade långsamt; framåt, passerade Lucretia under utvexlandet af ett par ord, och voro snart ur sigte bland cedrarna. Stöd dig bättre mot min arm, Helena,, sade Percival. Så besynnerligt, att ombytet af luft gjort så litet till förbätlring af din helsa, och :) Så säger Archenholz, citerad af Beckman, i dess Uppfinningarpes Historia, art. )Hemliga giftervn. — Med ett ord, de ädlare delarne förlora sin spänstigheft, blifvå slappa Öch angripas, i synnerbet lungorna, såsom de ömtåligaste af-ålla och mest: vigtiga för det animala Nifvets funktioner. Första sjukdom, som infinner sig, medför då döden, c.