Aftonbladet – 8 februari 1847, sida 3

hade bl:fvit funnen bland Oliviers Papper; en anteckning i det dyrbara manuskript, hvilke! jät hons efterträderska lemnat grifvens nyckel, hade upptäckt hemligh ten af dess bruk. När man tryckte på en dold fjeder, framsköt ep spets, med hullingar, doppad i ett gift, dödliJgare än Indianernas extract af Cobra capellos giftblåsa — ett gift, emot hvilket intet motgift är känt och hvilket ingen undersökning kan upptäcka. Det angriper hela blodmassan, uppstiger åt hjernan, förorsakar der en brännande hetta, åtföljd af raseri, och sliter under spasmer Joch-konvulsioner, bandet mellan själ och kro;:p. Men undersök den döde — hvem kan då ana dödsorsaken? — Huru kan det falla någon in att återgå till Börghiernas annalr och, midt under scepticismen hos vår tid, i hvilken sådana konster lyckligtvis äro okända, ej ens anade, lära af Machiavellis hjelte, huru en tryckning af handen kan förgöra en fiende? Tätt re och naturligare att peka på den svaärtblå prieso ken i handen, på det svullia köttet deromkring, och utbreda sig öfver den fara, em rostig spik, ja, en nål kan förorsaka, då vätskorna äro osunda och blodet skämdt! Förfärdigandet af denna ring, upptäckten af Borghias påfund var mästerstycket af Dalibards insigt i vetenskapen s en märkvärdig och filosofiskt stor triumf för forskningen, som dock hittills förblivit cbegagnad af uppfinnaren och hans arfvingar; t detta skrin har ett rikt förråd På mildare ämnen; men en dag kan komma, då den Kati behöfvas. Då Lucretia betraktade ringen, antogo hennes drag ett förnöjdt och stolt uttryck... , Forts. följer.) —NATTVÄKTARR. I Frankrike finnas sin kattväktare.. I England. deremot finnas sådanå, unler pamnet Wacktmen,, sonX äro försedda med en ykta och en skrämla: UtilPreussen finnås de äf. en och begagna en pipa, hyari de blåst då de. ;ehöfva kandfäckning. Uti Spanien benämnas de Serenos, emedan ; de äfven ropa: ut rtäderleken. Jti de större städerna af Turkiet kallas de sBooohis,, och; begagna ett-slags grofva, jernbeslagha äpvar, hvarmed de under sin nattliga rund slå och ulra mot gatsienarna, så att inbyggarne störas n sömn.