Aftonbladet – 8 februari 1847, sida 1

— Tidning för Fahlu Stad och Län innehåller en recension öfver det förslag till bolagsreglor, som blifvit uppsatt för den omtalta spannmålsbelåningsbanken för Mäölareprovinserna. Recensenten, som anser det framsiällda ändamålet att anskaffa medel till spannmålsbelåning såsom något ganska nyttigt och behöfligt, fäster sig i synnerhet vid den omständigheten,. att endast 400,000 rdr blifvit anslagna att användas till detta ändamål, hvilket han anser såsom en droppå i häfv:t; men deremot mellan 2 och 53 millioner till diskonteringar, och kommer härigenom till den slutsatsen, att spannmålsbelåningen varit blott en skylt för att få bedriiva en diskonteringsbank. — Allt detta är gänska riktigt; imedlertid kan väl ej nekas, att diskonteringar äfven, fastän på annat sätt, underlätta penningerörelsen. Vi begagna tillfället att här erinra om Aftonbladets många gånger förut tillkännagifna åsigt att privatbankerna i sig sjelfva kunna vara ganska nyttiga inrättningar, blott systemet icke missbrukas. Missbruken ligg sa deri, att bolagen äro alltför stora och gripa omkring sig på för vidsträckta områden, hvarigenom en alltför orimlig makt lägges i dessa bankdirektioners hand, hvars verkningar man snart nog torde få spörja, att privatbankerna genom sin småsedelsrörelse tvingar hela befolkningen at: taga dess skuldsedlar i stället för kontant va luta, samt att ansvarigheten är så otillräcklig att en enda banks stoppning nödvändigt skulle medföra en allmän villervalla och financiell: olyckor öfver hela landet. Det är imedlertic just i dessa hänseenden, som det egentligen si kallade privatbanksintresset har varit angeläget att för beredande af en större vinst, göra si gällande vid oktroyernas erhållande, och son vi anse Konungens rådgifvare, visserligen förs och förnämligast under gamla systemet, hafv: med förbiseende af landets bästa, ådagalagt er oförlåtlig svaghet för detta intresse. Det när maste beviset på följden häraf skall visa sig deruti, att fastän tvåriksdalerssedlarne numera äro aflysta så till vida, att dylika ej vidarc skola få utfärdas, skall man få se, att dess: sedlar komma att hållas lika friskt i rörelsen så vida bankdirektionerna skulle vilja eluder: förordningen. FE I