Aftonbladet – 4 februari 1847, sida 3

4843 i April, häktad för olofligt tillgrepp — frikänd från ansvar — ställd på fri fot. 4846 Januari, häktad för olofligt tillgrepp — frikänd från ansvar — ställd på fri fot. I Maj månad s. å. häktad för olofligt tillgrepp; — i Juni frikänd i brist af bevis och öfverlemnad i sin faders vård. I Juli åter häktad för olofligt tillgrepp — dömd för första resan stöld till 40 dagars fängelse vid vatten och bröd — uttagen i enskild tjenst, sedan hon undergått bestraffningen. I sistl. November månad blef L. häktad och tilltalad för inbrottsstöld. Genom kämnersrättens utslag den 46 Januari d. å. förklarades bon icke kunna fällas till ahsvar för inbrott eller stöld. Derefter inställd i poliskammaren, erhöll hon 8 dagars rådrum i häktet, att bereda sig laga försvar. Denna tid var i dag förfluten. Hon blef nu dömd till två års allmänt arbete. Den dömda är blott 47 år gammal; hon har ej begått H. nattvard. Hennes föräldrar lefva och äro bosatte här i staden. — En värd talare, illa behandlad. Förliden thorsdag, Carlsdagen , hade värdinnans man på ett näringsställe vid Skomakaregatan bjudit några af ställets månadsgäster på en sexa. I yttre rummet sutto vid tillfället två herrar, som icke hörde till sällskapet, vid sina glas; och någon föreslog att äfven inbjuda dem till deltagande i sexan. Förslaget väckte, hvad den ene herrn, en urfabrikör S., beträffade, något motstånd, ty han ansågs af sällskapet såsom en mindre treflig person,. Huru det var, fingo dock begge herrarne vara med i laget. Sedan allt tillgått hyggligt en stund, ville bemälde 5., såsom han uppgifver, med ett för tillfället lämpligt tal tacka värden för hans artighet; men medan han beredde sig på sin harang hade ett par af de andra gästerna börjat uppstämma den vackra visan: Ren solen sjunkit bakom bergen, C. S. ville nu hålla sitt tal och uppmanade sångarne att tystna, men detta hade de icke velat efterkomma, gräl uppstod och snart hade det (allt efter S. uppgift) gått derhän, att hela sällskapet kastade sig öfver honom samt tilldelade honom en mängd knuffar, sparkar och slag, af hvilken missbendling S., vid det polisförhör, som på hans begäran blifvit om händelsen anstäldt, bar fula märken. Det läkarebetyg han förskaffat sig, upptog några blånader och sår i ansigtet och ett par sargade sår å venstra handens pekfinger. Hans kläder skulle också under slagsmålet hafva blifvit af hans motparter sönderrifna. De fem af . tilltalade personerna, hvilka likasom han hafva urmakeriet till yrke, framställa uppträdets omständigheter betydligt annorlunda än han: och några upplysningsvis hörda personers berättelser om händelsen öfverensstämma hufvudsakligen med hvad S:s motparter uppgifvit. Enligt) dessas utsago, skulle 8. hafva yttrat till en af sångarne: pni sjunger som en åsna — håll käft — den visan duger inte — samt derpå rusat emot sångaren och börjat knöla på honom. Äfven värden: Hade fått uppbära hugg af S., som blifvit alldeles utom sig af ondska; . när han skulle påtaga sin rock, Hade han i häftigheten rasibus rifvit sönder den. Under tumultet hade hela sällskapet några ögonblick legat på golfvet i en röra, och hvem, som dervid fick värst sitta emellan, var svårt att afgöra; men S. vore känd såsom en slagskämpe, sades det. Han är för närvarande part i ett hos kämnersrätten anhängigt slagsmål, utom detta, hvilket öfverståthållareembetet, i anseende till dess vidlyftiga beskaffenhet, ifven dit remitterat.