Aftonbladet – 21 januari 1847, sida 2

en viss ytlighet — ett bemödande att synas, hvilket karakteriserar personer med små inkomster och vidtutseende syften, hvilka sakna den smak, som öfverskyler alla brister och skinker hemmet en leende anblick — den smak, som kärleken inger och som uppenbarar sig i lusende onämnbara småsaker, kostbara, men derföre icke kostsamma. Inga tecken af en qvinlig ordnande hand förmärktes der. Inga blommor, inga musikalier, intet broderi, intet sybord. Lucrelia ägde ingen a! de behagliga småtalanger, som på ett så älskvärdt sätt förråda qvinnans närvaro. Allt var stelt och formelt, liksom i rum, der vi blott stundom vistas, i motsats till dem, vi för beständigt bebo. Lucretia sjel är förändrad; hennes min är säkrare, hyn blekare, det demoniska uttrycket kring hennes mun mera markeradt och talande. Gabriel, till åren ännu blott en gosse, har ett br.dmoget utseende af man. Ett fint skäggfjun skuggar hans läppar. Hans klädsel, fastän teatralisk och prålig, ir icke mera barnets. Hans förut fylliga kind är infallen, kanske i följd ar de tankar och bekymmer, hvilka åtfölja ynglingens skygga steg, då han inträder i lifvet. Såsom förut är nämdt, samtalade båda i hviskande ton; båda kastade då och då oroliga bliekar åt dörren; båda kände, att de tillhörde ett hem, der förtroendets, kärlekens och det förnöjda hjertats lckande gracer icke gästade. Men), sade Gabriel, om ni vill vara säker, måste min far icke hafva några hemligheter för er. Jag tror icke, att han har det. Han talar öppet til mig om sina förhoppningar — om den andel han har i upptäckten af sammansvärjningen emot förste konsuln — och om sina möten med P:erre Guillot, bretagnaren., . Ja, emedan ert mod i denna sak understöder honom och er skarpsinnighet kommer hans egen till hjelp. Sådana slags hemligheter tillhöra hans offentliga lif — hans politiska planer — dessa förtror han er. --Det är hans enskilta li, hans enskilta planer ni måste känna.