Aftonbladet – 20 januari 1847, sida 3

NÅGOT OM SVENSKA SKOGARNA. Insändaren, som i mer än 40 år arbetat på att få en bättre hushållning in örd med svenska skogarne, har dock med: bedrö.velse funnit, att äfven i sednare tider skogsegare funnits, hvilka gifvit så ringa uppmärksamhet på det värde deras skogar eza, att de iör en ögonblicklig. och ringa vinst förstört det kapital, som legat i skogen och som kunnat inbringa en ganska hög ränta, om sj-liva kapitalet icke blitvit bortsäldt eller af vanvård lörkommit. Han har derlöre trott sig genom en kort artikel, införd i en allmänt läst tidning, böra varna skogsegare för den förstörelse, som deras skogar möjligtvis annars skolat undergå, öfvertygåd att åtminstone någon eller några läsare skola fästa uppmärksamhet dervid. En konjunktur har inträffat, som gör att de till bräder, bjelkar, pålvirke och jernvägsbanor t:enliga träd blifva starkt eftersökte och väl betalte. De som hafva sparade och väl skötta skogar, hvilka ligga nära flottbart eller segelbart. vatten, kunna således draga stor fördel af denna kon unktur; men de böra äfven beräkna. at. om skogsvarorna nu starkt eiterfrågas till desså behof, så skola de i framtiden blifva det ännu mera, då de gamla iernbanornas underlag förruttra , och nya bånor troligen ännu då anläggas. Priserne skola då stiga. Så väl byggnadsvirke som pålar hafva på några få år stigit betydligt i pris. En mastspira kunde förr köpas tör 20 å 530 rdr, nu kostar den 88 å 100 rdr; en tolft 40 alnars 3 tums plank kostade efter dess qvistrenhet 4 å 5 rdr, nu betalas den med 6 å 8 rdr; en: påle betaltes förr med 4 å 2 rdr, nu kostar den 4 å 5 rdr. Dessa sistnämnde hafva: således stigit högre i proportion mot det öfriga Virket; och skälet ligger deruti, att de skola vara raka och långa, och så beskaffade träd finnas icke till någon myckenhet i skogar, hvilka hållits glesa genom den i Sverge inrotade blådningsmehoden. Låt skogarne vexa -tätt upp, som de göra genom trikthuggningsmethoden, och man skall få rik tillgång på raka och långa träd, hvilka bäst betala sig eller äro åtminstone mest efterfrågade. I motsats till denna method har ins. behlagligen funnit misshushållningen gå så långt, att verkliga storverksträd. blifvit använde till ved och godt och tienligt pålvirke blifvit a bugget för alt användas till ved och girdsel. I de blidade svenska skogarre finnas nog tillgång på krokiga, qvistiga och vanvexte träd, hvilka duga att bränna lika väl, som de raka och qvistfria, fastän det kostar litet mera arbete att få dem sönderklune till ved; men om den utvägen begagnades, som ins. i många år praktiserat, att afskära träden med såg, och det i.så korta längder, att de är0 lagom linga att begagna i spisar och kakelugnar, så blifva de sedän icke så svåra att klyfva, om de äro alk drig så qvistiga; och om de, hvilka föra ved till. städerne, sågade sin famnved till 44 å 15 tums: längder, eller lagom kakelungsved, så skulle: köparne kunna slippa lega för vedens