Aftonbladet – 19 januari 1847, sida 3

Ack, lemna blott en kyss i bägarn, j Och vinet lockar mig ej mer! Men det är inte värdt att tänka på vin, ej en gång på gin — icke en droppa qvar! Gabriel, föga givande akt på morbroderns uppmaning, höll imedlertid på att borsta sin jacka med en gammal usel borste; när han slutat denna förrättning, klef han fram till morbrodern och körde utan krus handen i den hedervärde herrns västfickor. ,Hör på, morbror, hvar har ni gjort af de der su shillingarne? Jag ämnar tillbringa min dag ute. Om du ger dem åt honom, Tom, så river jag ut ögonen på dig,, ropade modellen; och då få vi väl se, huru au sjunger. Piska honom, säger jag — piska honom! Men, besynnerligt nog, bidrog just denna gossens tilltagsna manöver att åter öppna morbrodrens bjerta för honom — han, som alltid plägade sticka sin hand i andras fickor, fann sig smickrad af den för honom ovana hedern att få gälla för en Woblthäter. Rält så, Cupido, Cythereas son; vänner emellan är all egendom gemensam. Sju shilling, säger du! så mycket har jag ej qvar! De äro fem, som cn gång voro sju; men vi skola dela hvad som fins! Låt gamle Tim ge från sig priset, Eller båda dela kronan. Kronor tåla ingen delning, morbror — sva rade Gabriel torrt och stoppade de fem shillingarne i fickan. Derpå, sedan han sprungit till tröskeln och sålunda tryggat sin reträtt, tog han en af de snedbenta stolarna i foten och, med glömska af den artighet, man är skyldig det