TPSDA TATT TEES BATTLTAE TT ATT TEARS TTT EAA ATT någonsin skrifvit patriotiska sånger,, måste jag mycket betvifla; hans landsmän känna åtminstone icke denna sida af hans förtjenst.r. At författaren så litet känner till beskaffenheten af do unioncla klagopunkter ifrån norska sidan som hans yttranden pag. 307 lemnar anledning att tro, är äfven rätt märkligt. Det var ingalunda den omständigheten, att vid utnämningar till ministrar och konsuler sällan eller aldrig norrmän kommo i åtanka, som utgjorde det hufvudsakliga i den här omhandlade klagopunkten; hvaremot det isynnerhet var bristen på garantier, hvad Norge angick, i afseende på de diplomatiska ärendenas tillfredställande ombesörjande och för användandet af de medel, hvilka från norsk sida beviljades till semensamma utgifter, som gaf anledning till densamma. MHvarken bär eller i det enskilta kapitlet om Unionsförhållandena, vidrör förf. denna den vigtigaste sidan af saken, som äfven utgjorde en af de nötter unionskommittcen hade att knäcka, ehuru väl redan till någon del man hade hjelpt under genom kong. resolutionerna af den 43 April 48335 och 26 April 4856: den förra om sättet för de diplomatiska ärendenas afgörande, och den andra om konsulatväsendet. Pag. 320 beklagar förf. mycket att bonden Tönsager, på grund af silt konservativa tänkesätt blef utesluten vid valet till 4836 års storthing, hvilket för!. eljest behagar kalla revolulions-riksdagen. Det gör mig ondt att nödgas upplysa förfaitaren, att densamme Tönsager icke har uteblilvit på de sista storthingen, samt att hans konservativa tänkesätt alldeles icke förhindrat honom ifrån, alt på det aldra intimaste sätt ansluta sig till den såkallade bond-oppositionen. I sin skildring af 4856 års storthing håller författaren sig i öfrigt naturligtvis uteslutande till riksrättens defensorers försvarsskrift för dåvarand2 statsministern Lövenskiold, och af den utväljer han, förmodligen för att vara konseqvent i sitt behandlingssätt af samtliga storthingen, lutter bagateller och sladder, såsom t. ex. att embetsmännen, till och med de militäre, kommo öfverens att icke mötas i uniform vid sammankomsterna, att kapten Foss ptill och med lät afraka sina mustacher, etc. elc., hvaruti förf. ser ett slags jacobinsk riktning redan från början En mera futil bebandling af ett historiskt ämne torde man väl knappast kunna tänka sig. För öfrigt nödgas jag underrätta förf. derom, att den kapten Foss som han låter spela en så tvetydig roll vid revolutions-riksdagen, och i hvilken han synes skåda en efterapare af Danton eller Robespierre, alltid har bört till det frisinnade men moderata partiet på våra storthing, och att han nu är medlem af konung Oscars norska statsråd och che! för marindepartementet. Önskar förf. att veta mera om denne, både såsom författare, statsman och patriot i Norge högt aktade man, kan han slå efter i Conversationslexikon der Gegenwart, der han skall finna mannens biografi intill 1838. Pag. 522 begår författaren den obegripliga fadaisen att lägga bönderna till last, att de motsatte sig den kongl. propositionen om delinqvent-omkostnadernas öfvertagande af stalskassan. Erinrar då icke förf. sig, att en af hans vigtigaste klagopunkter mot bönderna just är den, att deras hela diktan och traktan alltid går ut på att vältra alla möjliga bördor ifrån deras egna skuldror på statskassan. Huru öfverensstämmer väl ett sådant påstående med ett sådant motstånd. Det skulle väl aldrig vara hvad man kallar en sjelfmotsägelse? Pag. 3235 gripes äfven förf. af en sjelftmotsägelse. Ofverensstämmande med sanningen berättar han nemligea der, att det utomordentliga storthinget år 4837 beviljade 41,090 spd. årligen till landtvärnets organisation, men icke destomindre borättar han flera gånger i sin skrift, att landtvärnet endast är till på pappero; ja, några sidor längre fram säger han, (pag. 533) till ech med uttryckligen: Dertill skulle väl enligt 4846 års lag, komma 8968 man landtvärn, men storthinget har ända till år 1845 vägrat att till dess organisation bestå några medel, så att än i dag denna styrka nästan icke finnes till utan på papperet. Då RR ERE RR