Aftonbladet – 18 januari 1847, sida 3

bjöd denna en qvinna ovärdiga låghet. Den lighet, som fann; bos henne, :ntog åtminstone ett mera grannlaga yttre. Hon skre? till honom i en enkel, förbehållsam ton, och lät honom vets:, atl hon på Laughton hade qvar några böcker och småsaker, dem hon uppskattade öfver deras vanliga värde: och alldenstund hon förmodade, att han ej uppehölle sig på egendomen, bad hon honom om tillåtelse att i förbivägen, då hon ämnade göra ett besök i nästsränsande greskap, få fara upp till sitt gamla hem, och för den person, han dertill ville föryrdna, utvisa de saker, på hvilka kon trodde ig kunna göra anspråk. Det var blott ett afärsbref, men likväl tillräckligt att utforska hennes örra friares känslor i afseende på henne. Hon safsände brefvet till Vernons hus i London, och reden nästa dag ankom svaret. Vernon, vi måste erkänna det, var gerna villig att foga sig efter de högtidliga åläggånden, sir Miles hade b fogat sitt testamen!e. Omedeibart efter en persons död, hvilken vi äre skyldige kärlek och tacksamhet, blifva oss alla dess önskningar en helig sak. Hans tillgifvenhet, hans tycken, hans förbindels:r, sjelfva hans fel blifva våra. Och sedan han läst afskriften af Lucretias bref, hvilken. låg innesluten i sir Miles skrifvelse till bonom, hade den seger, som den stackars baroneten vunnit öfver sin harm och bämdkänsla, jsmte hans tydliga bemödande om opartisk rättvisa, tll följe hvaraf han sörjt för sin systerdotters anständiga underhåll, oaktadt han tillintetgorde bennes anspråk på att blifva hans aritagerska, uppfyllt Yernon med en vördnad för hans önskningar och beslut, som tystade alla de böelser tll öfverdrifret ädelmod emot mindre lyckliga arfspretendenter, som ett oförväntadt ar! vanlictvis föder. Tueretias dir kta framställning, hennes formliga vädjande till hans vanliga artighet såsom slägting och vird, brydde dock ihög grad en man, som var van vid en viss ridderligbet i sitt uppförande mot könet. Hans öppenbjertiga lynn: sade honom dock, att uppriktighet vore bästa ulvägen att med heder komma rån saken, hvarföre han aflät följande svar: Madame! — Under andra omständigheter skulle det varit mig ett särdeles nöje alt åter