varit behöflig, men omständigheter kunna inträffa, som göra att det kan blifva af högsta! vigt för regeringen att kunna disponera en sådan. Dere ter omalar presidenten, att kaparceoch naturalisations-bre, undertecknade af tjenstförrättande presidenten i Mexiko, general Salas,! blifvit skickade till Cuba, i afsigt att begagnasl: emot Förenta Staternas handel, men att spanska autoriteterna låtit försäkra regeringen i Wasbington, att Spanien skall nozgrannt uppfylla stadganderna i 47935 års traktat emellan de båda länderna, i kraft hvaraf spanska undersåtare, som utgå på kaperi emot Förenta Staternas handelsfartyg, skola behandlas såsom sjöröfvare. För öfrigt har presidenten ingenting att invända emot kaparebref i och för sig, utan tadlar; blott, att da blifvit ut ärdade in blanco, och lemnade åt personer, som icke äro Mexikaner. Han uppmanar tvärtom kongressen att autori-; sera regeringen till utfärdande af kaparebref för nordamerikanska medborgare emot mexikansk. ezendom. I atseende på handelsoch finansförhållan-. derna uppgifves, att importen under det sedna-! ste finans-året, som slöts med den 45 sistl. Juni, steg till ett värde af 121,6914,770 dollars; deraf åter utfördes för 14,546,623 dollars, så att för konsumtionen inom landet qvarstadnade: varor för ett värde al 140,343,147 dollars. Exporfen under samma tidrymd uppgick till ett värde af 1153,488,546 dollars, hvaraf 102,141,893 beräknas för inhemska produkter, och 11,346,623 för utländska. Statsinkomsterna uppgingo under den förutnämnda tidrymden till 29,500,247 dollars, af hvilken summa tullarne inbringat 26,712,667, försäljningen al statsjord 2,695,452, och resten 92,126 dollars härflutit från diverse inkomstkällor. Utgifterna stego ull 28,034,114 dollars; och öfverskoltet i skatikammaren den 4 Juli utgjorde 9,126,439 dollars. Statsskulden, skattkammar-obligationerna derunder inbegripna, utgjorde den 4 December 4846 24,256,494 doll., af hvilken summa 6,467,694 blivit kontraherade sedan den 6 Mars sistlidet år. För. att med kraft kunna föra kriget mot Mexiko, blir elt nylt lån af nöden, såväl för det löpande finans-året, som för det nästkommande, och detta lån måste upptagas till ett belopp af 23 millioner dollars, i fall det skulle bliva nödvändigt att fortsätta kriget ända till den 50 Juni 4848, d. v. s. till slutet af nästa finans-ör. Genom tullafgifters läggande på de hufvudsakligaste af de import-artiklar, hvilka nu ingå tulliritt (dessa artiklar bestämmas ej närmare), skulle statsinkomsterna till den 530 Juni 41848 kunna ökas med 4 millioner, och linceti sådant fall minskas med den motsvarande summan. Afvenledes kunde kongressen, genom nedsättning af försäljningspriset för de sedan länge utbjudna statsländerierna, tillvägabringa en inkomst af 4 å 1, millioner årligen. Det erforderliga lånet föreslås att upptagas på en återbetalningstid af 20 år, emedan lån, som kontraheras på längre terminer, alltid kunna negocieras till fördelaktigare vilkor, än då återbetalningstiden bestämmes kortare. Som detta lån endast och allensst sker för kriget med Mexiko, så lo:var presidenten, att vid fredslutet. med denna stat fullständigt upptaga det i den räkning, som då kommer att med densamma uppgöras. Hvad tariff-frågan angår, så yttrar sig presidenten öppet för bibehållandet af den sednast införda tariffen, hvilken trädde i verksamhet den 4 sistl. December. Han väntar såsom resultat af densamma större statsinkomst än 1842 års tariff gaf, och tager ytterligare i försvar den grundsats på hvilken den hKvilar, nemligen all tullafgifterna endast åläggas för tillvägabringanide af statsinkomst och beräknas efter varornas värden. Med hänvisande på de genomgripande tulloch handelsreformerna i England, utvecklar presidenten olägenheterna och skadligheten af skyddstullsystemet, med särskildt afseende på förhållanderna i Förenta Staterna, och yttrar Iden förhoppning, att andra europeiska länder måtte följa Englands exempel, innan den tillväxande pauperismen och den allt mer tilltagande be:olkningens behof tvinga dem att slut ligen återvända till de naturliga förhållanderna för handel och rörelse. Pre identen döljer icke, att stora fördelar skola tillflyta Förenta Staterna i fall en liberalare handelspolitik gör sig igällande hos de europeiska makterna, såsom redan nu erfarenheten visar i afseende på exporten af spannmål, mjöl och mais, hvilken stigit till en aldrig hittills-uppnådd--höjd: