op or RVIULTUR BR ERK TESS MIM Sr MYT ND (Insändt.) MONTPENSIERSKA GIFTERMÅLET . OCH KRAKAU. ) Ehuru redaktionen redan en gång yttrat sig löfver de ämnen, som här nedan afhandlas, skall läsaren dock säkert med nöje emottaga denna talang ulla artikel. Tvänne händelser utom oss hafva i den yttre politiken väckt särdeles uppmärksamhet, neral. hertigen af Monpensiers giftermål med en spansk tinfantinna och tristaten Krakaus besittningstaI gande af Österrike. Båda synas, vid första påseendet vara a! föga vigt. Hvad betyder väl Jen äktenskaplig förening emellan furstliga personer, som i sjelfva verket ej kunna anses anI norledes än såsom enskilde, cch det lilla Krakaus, i en vrå af verlden, inflytelse på verldsbändelserna, såsom sjelfständig magt, måste varit nära ingen. Detta oaktadt kunna dessa tilldragelser leda till ganska invecklade förhållanden och möjligen slutligen upplösas i blodiga Ifejder. Det vore ej första gången historien i des pe förtäjer om des grands evenemens par des petites causes. Framtida vådor kunna måIhända med den mindre kriglystna ande, som för det närvarande råder, i iredlig väg avänIdas, och trolgen blir sådan händelsen, hvad ifrågavarande 2:ne politiska föremål beträffar. Om ej, så får man åtminstone då ej tillskrifva ifolken eller s. k. demagogische umtriebe de olycksbringande följderna. Ett dynastiskt interesse tillstäilde det Montpensierska giftermålet, ioch de 3:ne stora magternas kabinetter, d. v. is. monarkernas herrskningsbegär, afgjorde den andra frågan. i Granskom närmare förhållandena i båda fallen. Vi vilje först undersöka om det af den elest skarpsinnige och med fin politisk takt begåtvade konung Ludvig Filip var statsklokt, alt genomIdr.fva den spanska giltermålsplanen för hans yngste son, på elt sält. som genom dess intriganta uppränning skulle stöta engelska styrelsen och till det minsta väcka köld emellan magter, hvilkas innerligt förtroliga samband för dem sjelfve och det öfriga konstitutionella Europa under närvarande tidpunkt är af största vigt ceh nödvändighet. Hvad vinnes för Frankrike derigenom, hvad för Ludvig Filip eller dess afkomlingar? Aflägsna, problematiska, mer än osäkra arfsanspråk för hertigens af Montpensier arfvingar till spanska thronen, på hvilken drottning Isabella sjelf ej sitter säker under den anarkiska yra, som i decennier skakat det beklagansvärda Spanien. Ar det att eftersträfva för deseendenter att styra ett folk, som med vissa lysande undantag, i allmänhet röjer mera mordlystnad än tapperhe, är maktlöst mot yttre fiender, under det det söndersliter sig sjelf, mest bragdrikt på landsvägarne, underdånigt ett intrigant och bigott presterskap, men upproriskt mot ordnad öiverhet och lagar: ett folk, hvars natur, stridande mot ett rationelt stalsskick, röjer sig på samma sätt hos afkomlingarne i Amerika. Historien har för öfrigt upptecknat huru föga fördel vunnits af politiska äktenskapsförbindelser, och att ömsesidig kraft och vänskap derigenom sällan i längden uppkommit. Napoleons exempel är färskt och ibland de mest bevisande. Inskränke vi oss till vårt fäderneslands historiska minnen, inom sednaste 459 år, att ej gå längre tillbaka, hvad inhämte vi der i afseende å det svenska hof-l vets slägtörbindelser med regerande i naboriken? Carl XII anfölls 2:ne.serskilda gånger af sin nära frände Fredrik V, konung af Danmark; krig uppstod emellan Sverige och dess drottnings Lovisa Ulrikas bror Fredrik II af! Preussen; Gustaf? den II bekrigades af cin svåger Christian d. VII, och kejsar Alexander inkräktade utan föregången krigsförklaring en tredjedel af rikot från sin svåger, Gus af den lille, hvilket krig dessutom kostade honom och hans dynasti svenska thronen. Lönade det då bråk, äfventyr och förlusten af förtroende, att ölverraska med ett intrigeradt giftermål, hvaraf förmån är så tvifvelaktig och sannnolikt blott a!sedd i ett fjerran, ty någon giltig anledning förefinnes ännu icke, att Spaniens unga nyg fal: drottning skall komma att sakna arfvingar, närmast berättigade att e:terträda henne, hälst Saliska -lagen i Spanien är upphäfven. Det vore i sanning chateau en Espagne om konung Ludvig Filip skulle tänka sig möjligheten, att Frankrike och Spanien i en framtid under en ochl; samma spira kunde förenas; en så öfverspänd ide, i allo stridande mot bägge folkens karak-s terer ock sympathier, hyste icke ens Napoleon, j men försöket att styra Spanien genom sin broder, såsom namnkonung, misslyckades äfven för honom. Svårt är således, att inse hvad Ludvig Filip och hans land yunnit genom det endast under förespeglig af dynastiskt interesse åstadkomne gi.termål, eter hvilket han så ifrigt fikat. Mäånne det ej varit vida mer politisktt rätt, alt lyssna till den vink, som gafs från engelska sidan, att förse den spanska infantinnan med gemål från Saxen Coburgska huset, som i sednare tider varit en påpinidre ör furstliga gemåler i konstitutionella länder, och hvarigenom ett intimare förhållande kunnat möj-j: ligen ullvägabringas emellan beslägtade hof, i nemligen i London, Paris, Madrid, Lissabon och Brässel, i fall man skulle antaga att sådana !t Pe Fr ra mo dom åk mm 4 mn Ar mn I jr