LUCRETIA AF SIR EDWARD LYTTON BULWER. ) I. AFSKEDSSAMTAL. 7 Dagen derpå uteblef Sir Miles vid frukosten icke för det han mådde illa, utan emedan han hade i sinnet att gifva vissa audienser, och vid sådana tillfällen var den gode, gamle gentlemannen van att förbereda sig. Han tillhörde en skola, hos hvilken onekligen fanns mycket hjertligt och sällskapligt, men ock mycket; som i våra dagar skulle anses för stelt och ceremoniöst, i motsats till den skola, som omedelbari efterträdde, hvilken Mr. Vernon representerade ochhvaraf Sheridans Charles Surface är en trogen och beundransvärd typ. Det rum, Sir Miles sjelf bebodde, var egentligen sjelfva högtidsrummet och kallades i de gamla inventariilängderna )Konung Jacobs kammare; det låg : första våningen, innanför tafvelgalleriet, som vid andra ändan gränsade till en korridor, mec dörrar till de förnämsta gästrummen. Sir Mi les, som icke frågade efter högtidsståt, hade utan betänkande tagit sitt cubiculum i dett: rum, som i sjelfva verket var det vackraste : hela huset, om man undantager den stora matsalen; i ett hörn af detta rum lät han ställa sin säng med en ofantlig skärm framför, fylld det med sina italienska antiker och kuriositeter. samt hängde sina favorit-taflor på de urblekta gyllenläderstapeterna på väggarna. Hufvudsakliga skälet härtill var närheten till galleriet hvilket, i fult väder, lemnade honom godt utrymme för hans vanliga spatsergång. Han visste huru många steg med tillhjelp af kryckkäpper utgjorde en mil, och detta roade: honom at veta. Dessutom, när han var allena, tyckte ) Se Aftonbl, MF 1—6.