Aftonbladet – 9 januari 1847, sida 1

henne, blott för ett ögonblick, skulle tagit henne för en nära nog vanlig qvinna, och visst icke till det yttre intagande, de, med hvilka hön umgicks, de, hvilka hon sökte att behaga, de, som dagligen sågo henne, enhälligt instämde i erkännande af hennes skönhet, och, om de ännu rönte en viss känsla af tvång ihennes närvaro, tillskrefvo det endast öfverlägsenheten i hennes förstånd. När hon nu hunnit till midten af rummet, lemnade: Gabriel. sin -plats och sprang med vänlig min bort till henne. Lucretia böjde sig ned och lade-sin hand på hans ljusa lockar. , I: det samma hviskade han: Mr. Vernon har väntat på er. St! Hvar är din far? Bakom skärmen; han sitter och spelar schack med sir Miles., Med sir Miles! Lucretias öga föll härvid på gossens ansigte med den spända blick, vi nyss omtalat. Jag har rätt ofta tittat på dem, sade han betydelsefullt: de ha icke talat om någonting annat, än spelet., ; Lucretia ly!te upp hufvudet och blickade förstulet omkring sig; gossen gissade hennes tanka och fästade, med en knappt märkbar åtbörd, hennes uppmärksamhet på Mainwarings plals. Ett lifligt småleende sväfvade öfver hennes läppar, då hon med en lätt nigning helsade sin älskare, hvarefter hon drog tillbaka sin hand, som Gabriel hade fattat, gick vidare, passerade Vernon med ett par vanliga yttranden och snart utbytte helsningar med de glada muntergökarna i andra ändan af rummet, Ett par minuter derefter inträdde tjenarne, tebordet flyttades, stolarne skötos till väggen, en ogift dam af viss ålder erbjöd sin tjenst vid pianot, och dansen begynte i det stora rummet, som hvalfbågen afskiljde från det, hvaruti whistspelarne sutto. Vernon hade passat på tillfälle, vid för