Aftonbladet – 5 januari 1847, sida 1

fortfor, utan att bry sig om sina mållösa vän ners: lidande — ett tecken till sällsynt oro hos honom: Vill ni låta förstå, mr. Vernon, att min systerdotter — min äldre systerdotter, Lucretia Clavering, nedlåter sig att-ge akt på mr. Mainwarings utseende; han må då vara ful eller vacker? För fan, sir, han är ju son af en landtmätare! Han är ämnad för handeln, sir! Hams högsta önskan, sir, går ut på att bli bolagsman i något af de obetydligare handelshusen. Miw bäste sir Miles,, svarade mr. Vernon, under det: han med. sin parfymerade näsduk fortfor -alt bortviska. de korn af prins-mixturen, som hans nankinsbyxor hade undansnillat Dashs och Pontos respektive luktoch synorganer — min bäste sir Miles; ca nempeche pds le sentiment! Prat! Ni känner ej Lucretia; Dutges visst många flickor, som man icke törs släppa på egen hand nära till en vacker flöjtblåsande ung snusliane med svarta ögon och hvita tänder; men Lucretia är icke af den sorten; hennes yelt och ambition skulle aldrig nedlåta sig till en: mesalliance; hon har förstånd och vilja som en. drottning — : som s.elva drotining Bess i verlden. ? i Det är att säga mycket till hennes beröm; sir; men, om si är, så vare Gud hennes tillkommande man nådig! Jag är högst förbunden för den sällhet, ni tillämnar mig!b I Oaktadt sin yrede; kunde den gamle herrn. cke återhålla ett smålöje. Ju, sanningen att säga, är hon verkligen bra! ohandterlig: men ni; verldsmän, ni veta-nog hur man skall styra en dvinna, vill jag bop-; pas — äm mer en flicka, som knappt ännu vunnit öfver barnaåren:c Den der inbillhingen; ir alldeles tagen : ur Iuften. Lucretia känner: mig. Hon vet sin morsköder hon vet, att hen-!