Aftonbladet – 4 januari 1847, sida 1

slagsmål, för kappkörningar och pris äktningar, för ett eget slags barbarisk manlighet, som spände hvarje nerv; en livets kappränning, hvarvid tre fjerdedelar af de täflande stupade halfvägs på vädjobanan. Hvad nu Dandyn är, var då hvad man kallade Buck; och någonting af en Buck, ehuru mildradt af en renare smak, in som tillhörde klassens vanliga ledamöter, uppenbarade sig både i mir Vernons klädsel och min. Orediga veck al musslin, ordnade i vidunderliga bandrosor och snibbar, formerade halsduken, hvars reformator Brummel då ännu icke uppträdt; hatten, af en ganska egen fason, med låg kull och breda brätten, bars med en min af vårdslöst trots: hans urkedja, belamrad md en hel mängd al ringar och pitschafter, hängde långt ned under hans hvita väst; och hans inexpressibler af nankin, som sutto ultmärkt väl, smögo sig eler hans välformade extremiteter och förrådd: mästarhanden eller, rältare sagdt, mästarsaxen. Det hela i hans klädsel och min var icke hvad man egentligen kallar sprätligt; det var snarare, hvad man den tiden kallade liderligt. Få kunde gå det pöbelaktiga så nära, utan att sjeliva föralla till det pöbelaktiga; bland dessa priviligierade -tå var mir Vernon en af de utvalda. Längre bort, nära intill trädgårdstrappan, stod en man i en ställning al djupt eftersinnande, med korslagda armar, ögonen sänkta till marken, ögonbrynen lindrigt sammandragna;: han var klädd i en simpel svart öfverrock och pantalonger af samsha färg; någonting både i rockens snitt och ännu mer i mannens ansigte förrådde utländningen. : Sir Miles S:t John var en för den tiden fulländad man af förnäma verlden; han hade gjort sin stora tour; han hade köpt målningar och statyer; han talade och skref väl de moderna språken; och, som han var rik, gästfri, umgängsam och ingalunda emot att blifva ansedd